Semester

Djupt in i semestern har energinivån sjunkit långt, långt under vad som kan anses vara kreativt. Skrivandet känns just nu väldigt långt borta och jag vet att det kommer att vara svårt att komma igång igen. Trots det har jag börjat skriva på första kapitlet till nästa idé då jag inte riktigt kunde hålla mig längre. Men sedan tog det stopp.

Jag kan ju verkligen inte klaga på semestervädret och med en vecka på Cypern har jag dessutom fått mer sol än jag hoppats på. Sol, bad, god mat och goda drinkar. Efter en campingresa ned i södra Sverige lunkar vi mest runt hemma nu och den där gnagande ångesten över att semestern är slut om en vecka börjar bli starkare.

När det oundvikliga ändå sker och semestern är slut har jag ändå tänkt ta tag i skrivandet i liten skala. Har fått en del feedback på mitt manus som sätter igång tankarna på hur jag kan vässa det till att bli bättre och det finns en del att jobba med. Samtidigt växer nya manuset fram mer och mer i huvudet och jag börjar få en alltmer tydlig bild av vad det är för historia jag vill berätta. Men en sak i taget. Och än har jag sju lediga dagar kvar som jag kan ägna åt att beta av högen med påbörjade böcker…

Fyra av dem har jag nu slukat på några dagar, vi får se hur många fler jag hinner med 🙂

Vad läser ni i sommar?

Annonser

Pocket!

Idag är ingen vanlig dag! Nej, visst, det är nationaldagen också. Men vet ni? Idag släpps Efter Emma som pocket!

Så idag äts jordgubbstårtan av fler än en anledning 🙂

Redan igår kunde jag hämta ut paketen med mina friex, och det är ju något alldeles särskilt att få hålla i sin egen bok. Igen. Så liten, så fin, så perfekt. Love it.

Hoppades på att få fira mer än så då Författarfondens stipendier meddelades den här veckan, men tyvärr blev det inget stipendium för mig. Det gör att jag känner en hel del oro och ovisshet inför hösten eftersom jag bara är garanterad deltid fram till mitten av oktober. Har ingen aning om hur jag ska göra men väljer att inte tänka på det alltför mycket. Först ska jag njuta riktigt ordentlig av sommaren och semestern som börjar på fredag.

Och njuta av tårtan ❤

Tanka inspiration

Så var underbara maj här, årets bästa månad om man har vädergudarna på sin sida. Trädgården sprakar i färg just nu och jag njuter av soliga dagar och ljusa kvällar. På nätterna njuter jag lite mindre av bastutemperaturen i vårt sovrum som ligger på husets solgavel… Men man kan inte få allt här i livet.

Just nu skriver jag ingenting. Jag har en viloperiod där jag i stället tankar energi och inspiration för att orka skriva framöver och jag tror det var otroligt välbehövligt just nu. Skrivdagarna har blivit lata dagar där jag promenerar och inte gör mycket annat, även om det känns tomt och det hela tiden gnager en tanke i bakhuvudet att jag borde ägna all värdefull tid till att skriva på något. Men just nu behöver jag tiden till att vila. Den här veckan har det dock blivit en del administration då det börjar röra lite på sig med signeringar och annat framöver, och 6 juni släpps Efter Emma som pocket lagom till sommaren.

Däremot lever mina idéer för fullt i huvudet och jag planerar vidare med papper och penna nära till hands för att kunna skriva ned tankar som dyker upp. Lösryckta scener som passar in, tankar om tema och djup. De börjar ta form, båda manusidéerna, och det ska bli riktigt kul att ta tag i dem när tiden blir rätt.

Tar ni ledigt från skrivandet i sommar eller kör ni på som vanligt?

Bokcirkel

Hej tisdag, hej skrivdag!

Idag går planerandet vidare för mina två nya idéer som båda börjar lossna mer och mer. Vuxenmanuset har jag ganska klart för mig så där gäller det nu att välja ut vilka scener som bäst berättar historien och hur dessa ska placeras ut och börja gömma små ledtrådar och villospår på lämpliga ställen. Ungdomsmanuset har fortfarande ett par större frågetecken som behöver redas ut innan jag kan gå vidare med handlingen. Men jag börjar bli så sugen på att skriva på något nytt nu!

Chansen att jag börjar skriva på ungdomsmanuset redan under sommaren är ganska stor måste jag säga, något måste man ju ha för sig 😉 Vuxenmanuset blir ett lite större projekt så där väntar jag nog till höstens disciplin och lämpligt skrivväder och ägnar sommaren åt att slipa detaljerna på min synopsis. När nu den blir klar…

För en vecka sedan gjorde jag något som jag drömt om sedan jag skrev mina första bok. Jag var inbjuden som gäst till en bokcirkel som precis hade läst min första bok Skuggan av henne och skulle diskutera den. Som överraskningsgäst dessutom, så endast värdinnan visste om att jag skulle komma! Det var jätteroligt att få träffa entusiastiska läsare som ställde frågor om karaktärerna och deras bakgrund och att få höra hur de upplevde boken. Kul att påminna mig själv om handlingen också eftersom det var ett tag sedan jag skrev boken och hade den i huvudet. Dessutom hade de den goda smaken att ge mig choklad 🙂

Framför allt blev jag otroligt sugen på att starta en egen bokcirkel! Känner att jag saknar att ha någon att diskutera läsupplevelser med. Deras upplägg verkade också så trevligt med träffar med ca två månaders mellanrum där värden bjöd på soppa och någon enklare efterrätt. Så nu ska jag genast börja fundera på vilka jag kan samla ihop för att starta en egen liten bokcirkel med trevliga träffar.

Är ni med i någon bokcirkel?

Tid

Jag är övertygad om att det bästa du kan ge dig själv och ditt manus är tid. Jag är själv en väldigt otålig människa, får jag en idé vill jag se den klar snabbt som ögat och kan ofta bli frustrerad över hur lång tid allt tar(vilket ofta får mig att undra hur jag står ut med att skriva böcker… 🙂 ). Men efter att ha jobbat på mitt senaste manus i drygt ett år nu ser jag fördelarna med att ha is i magen och inte hasta fram.

Det är så lätt att tänka att nu räcker det väl? Nu har jag fastnat och kommer inte längre, det är bra nog. Men låter man det bara ta tid så kommer man snart hitta delar som går att finslipa ytterligare, man hittar områden som går att utveckla. Framför allt hittar jag delar som kan gestaltas mycket bättre i stället för att bara konstatera kort för läsaren att så här är det.

Idag har jag ägnat mig åt att gestalta en relation genom avgörande tillbakablickar, och det gör ju så otroligt stor skillnad. Genom att få ta del av det som leder fram till något lär man känna båda karaktärer och får en helt annan förståelse för vilka de är och vad som ligger bakom. Och det är det här som jag egentligen tycker är svårast med skrivandet, att hitta vilka delar som behöver gestaltas djupare och veta på vilket sätt jag gör det bäst. En viktig del i att komma underfund med detta är just att låta sig själv ta tiden att känna efter och fundera, och att ställa sig själv frågor gång på gång. Varför, varför, varför? När man känner att det finns svar på alla varför och att svaren framgår utan att du talar om det för läsaren så börjar man kanske närma sig slutet ändå 🙂

Någon som är väldigt bra på miljöbeskrivningar och att gestalta karaktärer är Karin Slaughter. Så bra att det nästan slår över till att bli för mycket och jag kan ofta känna att hennes böcker kunde må bra av att kortas ned och stramas upp en aning. Men efter att ha läst en av hennes böcker kan jag själv minnas hur solen kändes och hur luften smakade, som om jag varit där. Senaste boken jag läste var Den goda dottern, och efter att ha läst ut den var jag så imponerad över hur otroligt väl jag kände de två huvudkaraktärerna och vilken tydlig bild jag hade av dem som personer utan att hon egentligen talat om det för mig. Och det uppnår hon genom att med en fantastisk fingertoppskänsla placera sin karaktär i just rätt scenario där hon med precis rätt beskrivningar av miljö och klädsel får fram exakt vem den personen är. Behöver ni lite inspiration i gestaltning och miljöbeskrivningar kan jag definitivt rekommendera hennes böcker 🙂

Den goda dottern

Valmöjligheter

Förra veckan var det sportlov här i trakterna där jag bor. Jag tog tillfället i akt och tog ledigt från manuset en vecka för att få tänka lite på annat. Några dagar fick jag ledigt och en av dem spenderades i Kungsberget i bitande kyla där vi åkte skidor för glatta livet från klockan tio på förmiddagen till klockan sex på kvällen. Har nog aldrig tidigare haft så ont i mina knän som efter den dagen…

I stället för att redigera fick jag passande nog lägga tiden på att öva in ett föredrag då jag i tisdags var inbokad för en författarkväll på biblioteket i Gimo. Det blev en väldigt trevlig kväll med ett tiotal besökare som vågat sig dit trots snökaos och låga temperaturer. Extra roligt att ett par av besökarna själva var sugna på att skriva och hade många bra frågor och funderingar.

För en författare måste det värsta som finns vara när idéerna sinar, därför blir jag så otroligt glad när idéer dyker upp. Jag har börjat skissa på en synopsis till min fjärde idé, och häromkvällen började bitar falla på plats till min femte idé. Så nu blir jag väldigt sugen på att börja skissa mer på den också och börjar ärligt talat undra vilken av dem jag vill skriva först. Men jag tror att jag ska hålla på turordningen ändå 🙂 Så roligt ändå att se hur karaktärer börjar ta form i huvudet utan att jag egentligen försöker och jag ser de här personerna och deras personligheter så tydligt redan nu. Ska bli spännande att se vad de hamnar i.

Dessutom börjar jag få tydligare tankar kring tema och röd tråd till idén till min ungdomsroman som jag gått och burit på. Så planen är som så att jag ska försöka få till synopsis till idé nummer fyra och förhoppningsvis ungdomsromanen under våren och sommaren. Sedan hoppas jag på att kunna skriva TVÅ råmanus under hösten. Inte alls omöjligt om jag får till två bra och genomtänkta synopsis, men det återstår att se om ork och tankeverksamhet räcker till två manus samtidigt 🙂

För övrigt får det verkligen ta och vända nu och bli vår… Det har vräkt ned snö här och temperaturen har legat på drygt tio minus varenda dag och jag börjar bli så trött på att frysa hela tiden.

Hur har ni klarat er i snökaoset?

Handling eller karaktär…

Skriver du handlingen först? frågade min svägerska som också testläst nya manuset. Hon har en bekant som också skriver som berättat hur hon börjar med att skapa karaktärerna för att sedan se hur allt utvecklar sig. Jag tror att hon några sidor in i mitt manus misstänkt att jag gjort tvärtom. För det är precis vad jag har gjort.

För mig har det hittills varit fullt fokus på handlingen från början. Jag utgår alltid från vad som ska hända, varför det händer och hur det händer. Jag skriver ett ganska skralt första utkast som jag sedan bygger på om och om igen i flera svängar med karaktärernas personlighet och miljö, jag lägger störst energi på att täppa till logiska luckor för att därefter börja gräva djupare.  Och som jag har varit inne på tidigare är det här väldigt tidskrävande.

Jag har sedan jag började skriva gått mer och mer åt det planerade hållet med en tydlig synopsis. Men! Min synopsis har enbart fokuserat på handlingen, vilket innebär att jag i slutändan blir tvungen att skriva om manuset ett par gånger. Så nu när jag börjat skissa på en synopsis för min fjärde romanidé har jag bestämt mig för att ta planerandet ett steg längre. Förutom vad som ska hända ska jag ned på kapitelnivå planera redan från början vilken miljö som ska skildras i kapitlet, vilka personlighetsdrag och bakgrund som ska gestaltas, vilka röda trådar och villospår som ska planteras. Planen är att bygga ut och bygga ut tills min synopsis innehåller allt det jag vill få fram, och sedan sätta mig ned och skriva. Förhoppningsvis kommer då första utkastet bli så nära ett råmanus som jag kan komma och jag kanske kan slippa skriva om allt flera gånger… Planen är att grubbla och slipa på detta under vår och sommar för att sedan skriva ett manus under augusti till oktober. Vi får se hur planen håller 🙂

Hur är det för er? Kommer handling eller karaktärer först?

I min nya idé blir det i princip ett måste att starta med karaktärerna. Jag har ett tydligt scenario och vet på ett ungefär vad som ska hända, men för att veta varför och hur det ska sluta måste jag gräva djupt i varje karaktärs mörka förflutna… 😉 Tror att det kommer att göra att planerandet flyter smidigare när jag känner dem väl.

Så hur går det med redigerandet av nuvarande manuset då? Jo, idag har jag läst igenom de tjugo första av totalt fyrtiofem kapitel. Längden har ökat från råmanusets 68 tusen ord till 83 tusen ord. Jag börjar känna mig färdig och att jag kommit till en punkt där jag behöver ny input för att komma vidare. Var denna input ska komma ifrån återstår att se. Tills vidare hugger jag tag i läsningen, bland annat högen med böcker som jag fick i present när jag fyllde år. Kanske väcker det ny inspiration till redigeringen.

Ljusare tider

Februari! Och påfyllnad av vårt mobila bredband… Jullovet har vägt tungt på surfpotten som därför tog slut med en dryg vecka kvar av månaden, vilket innebar att surfpotten i min mobiltelefon också tog slut ett par dagar senare. I och för sig ingen nackdel när man ägnar sig åt skrivande eftersom det blir en distraktion mindre 😉 Men behöver jag säga att vi längtar tills alla grävarbeten för att få in fiber i huset är klara?

Det blev inte en månad av uppdateringar på bloggen som jag tänkt mig och jag funderar nu mer än någonsin på att lägga ned bloggandet helt. Tiden finns helt enkelt inte till. Samtidigt tycker jag att det är så roligt att få dela med mig av skrivandet och vägen till en eventuell bok, och jag har lärt mig så mycket och lärt känna så många spännande skrivande människor genom bloggen att jag inte känner mig helt redo att släppa taget ännu. Bloggen får helt enkelt leva vidare ett tag till med sporadiska återupplivningsförsök och jag är jätteglad över er som fortfarande orkar kika in här!

När man redigerar kan det ofta kännas som att det inte händer speciellt mycket och man kan ofta bli frustrerad när man inte riktigt hittar lösningar på problem. Men när jag nu ser tillbaka på den här månaden av redigering kan jag konstatera att manuset ökat från 68 tusen ord till strax över 80 tusen. Jag känner mig ändå trygg med vilka områden jag tycker är viktiga för berättelsen och sitter och går igenom dessa gång på gång, ett i taget, för att verkligen fördjupa, förstärka och förtydliga. Det är fortfarande ganska övergripande redigering men jag kommer nog snart att gå in på lite mer finlir och detaljer vilket jag ser fram emot.

Läsning är det värre med då jag just nu inte riktigt vågar läsa av rädsla över att färgas för mycket av det jag läser. När jag kommit lite längre med redigeringen kan jag nog ta tag i den enorma att-läsa-högen. Under mitt juluppehåll har jag ändå i rask takt slukat Sharon Boltons Dödsdömd, Camilla Grebes Husdjuret och Karin Slaughters Den goda dottern, där Slaughter faktiskt gett väldigt fin inspiration till fördjupandet av karaktärer.

Var befinner ni er med skrivandet?

Nytt år, nya tag

Hej på er!

Jag har inte helt gått under jorden, bara tagit en välbehövlig vilopaus. Det är först nu jag insett hur pass hårt jag jobbat den här hösten. Efter sommaren någonstans i mitten av hösten blev jag klar med andra versionen av mitt manus och strax efter det påbörjade jag en ny omskrivning och skrev i rask takt om alltsammans från början till slut lagom till jul. Mitt i allt detta har jag även gjort biblioteksbesök, skolbesök och signeringar så det är inte konstigt att jag var helt slut när julen närmade sig. Det har varit otroligt skönt att under några veckor släppa allt och inte göra något annat än att existera och kanske läsa lite. Förutom besök av en fransk dessertkock som lagat boeuf bourguignon, creme brulee och maränger har vi även hunnit med en liten skidresa där barnen fått prova alpina skidor för första gången.

Men nu börjar ett nytt år och jag är peppad att få manuset i form!

Under julen har jag fått tillbaka feedback från två av tre av mina eminenta testläsare och jag har åtgärdat de flesta av kommentarerna. Några större kommentarer har jag rett ut med hjälp av experter och ska rätta till. Utöver det bubblar huvudet av tankar på manuset som jag inte riktigt kan släppa nu. Jag har ständigt penna och papper till hands för att skriva ned ändringar och frågeställningar som dyker upp och har identifierat fyra stora områden som kräver grundlig fördjupning. Dessa områden ska få en varsin skrivdag för att jag riktigt ska kunna grotta ned mig och jag ser verkligen fram emot det!

Kanske börjar jag äntligen lära mig att gilla redigering…? 😉

Önskar er alla god fortsättning på det nya skrivåret 2018!

Research

Mina damer och herrar, vi har ett råmanus. En dag före utsatt datum har jag idag skickat iväg mitt manus till testläsare. Det nådde inte 80 tusen ord som planerat utan 68 tusen ord, men det kommer förmodligen landa runt 80 tusen när jag redigerat färdigt och fördjupat karaktärer och miljö. Självklart upptäckte jag så snart jag skickat iväg det ett fel som jag önskar att jag rättat till, och började grubbla på en del frågeställningar som jag kanske borde löst innan. Men det är inte meningen att det ska vara perfekt, det är nu jag behöver input och hjälp för att ta mig vidare på rätt väg.

Så skönt! Nu ska jag ta skrivledigt över jul och bara ta det lugnt och läsa ikapp.

Är inte skrivandet en fantastiskt spännande resa? Jag har mycket kvar att lära och tror inte att man någonsin blir fullärd, jag märker att för varje del av skrivandet som jag tycker att jag börjar få grepp om så dyker det upp ett nytt område som jag inte reflekterat över tidigare. Men det är ju det som är så roligt, att hela tiden få utvecklas och bli bättre. Man brukar ju prata om att gräva där man står i början, att skriva om situationer och saker som man känner till. Nu när jag känner att jag fått bättre kläm på hur jag bygger upp och skriver en berättelse börjar jag känna ett behov av ett steg fram ifrån det där. I stället för att gräva i min egen trädgård vill jag gå över till grannen och se vad som finns i hans rabatt.

Med mitt nya manus har jag flera delar som kräver research, något jag varit lite svalt inställd till tidigare pga att jag gjort en del kontaktförsök som inte fått mycket till respons. Men nu var det tvunget och jag är överväldigad över hur otroligt hjälpsamma somliga är med sina erfarenheter och kunskaper. I torsdags var jag på ett researchbesök som jag nämnde tidigare och det var på den rättspsykiatriska anstalten Helix i Huddinge där jag fick möjligheten att ställa relevanta frågor och se hur det ser ut.

Det är så otroligt inspirerande att få ta del av en annan värld än den man är van vid och få hjälp att uppleva något nytt som man kan förmedla till läsare. Från att varit lite avigt inställd till research känner jag nu att jag vill göra MASSOR med research i framtiden och börjar redan fundera på vad jag kan lära mig om till nästa manus 🙂 Jag har också tagit hjälp med en del närstridsfrågor inom självförsvarssystemet Krav Maga. Där har jag också ganska oväntat fått otroligt uttömmande detaljerade svar på träningsteknik och försvarsteknik. Väntar även på svar på en del frågor om familjerätt.

Gör ni mycket research i ert skrivande?

Julen närmar sig med stormsteg och nästa vecka ser jag fram emot två helt skrivlediga dagar mitt i veckan, även om jag inte vet riktigt vad jag ska syssla med då efter att ha slitit ganska hårt hela hösten. Sova kanske…

Hur har ni det inför jul? Fullt upp eller börjar det sakta ned inför ledigheten?