Läsning

Stora Bokbytardagen idag, men hemma med sjukt barn har det inte blivit något bytt. Andra vågen av vattkoppor har slagit till så hela den här veckan delar vi på vabbandet. Däremot har jag inhandlat nya böcker för någon vecka sedan, trots att jag lovat mig själv att ta det lugnt på den fronten. Har hittat på ett par till som jag vill läsa också så vi får se om jag kan hålla mig framöver…

Hon som kom före började dyka upp här och där på Instagram och på bloggar. När jag läste om boken insåg jag att det var en bok helt i min smak. En kvinna får ett erbjudande om att flytta in i ett högteknologiskt hus i utbyte mot att hon måste följa dess regler, som visar sig vara många. Det visar sig också att en annan ung kvinna några år tidigare dött i huset och berättelsen växlar mellan deras perspektiv tills vi i slutet förstår vad som hände den första kvinnan. Den här kastade jag mig genast över och läste faktiskt ut på två dagar 🙂 Tyckte att den var riktigt bra även om förklaringen och själva slutet var tråkigare än jag hade hoppats. Men en riktig bladvändare!

Rebecca har jag gått länge och funderat på, ända sedan en lektör för ett par år sedan jämförde min bok Skuggan av henne med den. Den har därefter dykt upp i mitt flöde då den släppts i ny utgåva, och när Hon som kom före också jämfördes med den slog jag till på båda två. Så den ska jag ta tag i nu 🙂

Har ni gjort några bokbyten idag?

Hjälp!

I onsdags gick yngsta sonen tillbaka till skolan efter sina vattkoppor, igår fick äldsta sonen sina. Så… VAB idag. Men sedan ska vi väl förhoppningsvis få vara friska ett tag.

Jag behöver er hjälp! Jag har blivit inbjuden att tala om min bok och mitt skrivande av inte mindre än två evenemang. Litteraturföreningen i Östhammar har ett författarcafé och biblioteket i kommunen ska ha en kulturfestival. Datumen är bara en vecka isär så jag har tänkt att jag ska försöka lägga upp det lite olika om nu någon skulle gå och lyssna vid båda tillfällena. Ett tillfälle där jag pratar lite mer om mitt skrivande och min resa fram till färdig bok, och ett där jag pratar lite mer om själva boken, handlingen och karaktärerna. Och så min kommande bok så klart 😉

Så nu blir jag jätteglad om ni vill hjälpa mig:

Vad skulle ni vilja veta mer om om ni lyssnade på en författare som pratar om sitt skrivande?

Vad skulle ni vilja veta mer om om ni lyssnade på en författare som pratar om sin bok?

Släppa taget

Vet ni… Nu är Emma nästan färdigredigerad! Manuset har kommit tillbaka från redaktören igen och det var bara några ändringar att godkänna och några små kommentarer. Det har jag redan åtgärdat och nu har jag startat en noggrann genomläsning från början till slut för att se om jag missat något eller hittar något konstigt. Sedan blir det en sista avstämning med redaktören för att kolla om det jag gjort fungerar och för att få svar på ett par frågor som jag själv har.

Wow! Sedan ska manuset till förlaget. Och genast börjar jag bita på naglarna. Räcker det? Duger det? Men någon gång måste man ju släppa taget och kalla det färdigt. Och det är inte långt kvar till den punkten nu.

Skönt ska det bli faktiskt, och sedan väntar nya tag med mitt nya manus. Tidsplanen ser ut som så att jag tar sommaren på mig att skriva om hela manuset för att sedan börja ta hjälp av testläsare inför redigeringen. Ska bli spännande att se vad det blir av det 🙂

Idag är det chokladbollens dag, hurra! Hur många rullar chokladbollar idag? 😉

 

Tips och tricks

Tycker att det är så intressant att se hur många olika sätt det finns att berätta sin historia. Läste nyligen ut Karin Slaughters De fångade. Till en början tyckte jag att den var ganska långtråkig med alldeles för långa scener. Det var den typiska deckaren med en polis som hittas död, tvetydiga fynd på brottsplatsen som genast väcker frågetecken kring vad som skett och jag gäspade lite då jag ju egentligen inte gillar typiska deckare och egentligen inte förstår varför jag ens köpte boken. Kanske för att De vackraste som inte alls är en typisk deckare var så himla bra. Hur som helst läser jag smått uttråkad vidare då det blir en blank sida i boken och berättelsen plötsligt hoppar tillbaka i tiden. Plötsligt får vi följa en av karaktärerna som var där då brottet skedde och får veta allt som lett fram till händelsen och förstår nu hur allt ligger till. Berättelsen hoppar tillbaka till nutid där jag nu mer än gärna vill veta hur allt ska sluta.

Det finns så många olika sätt att dela upp berättelsen och sina perspektiv och det kan ge väldigt olika effekter. Jag tvekar just nu enormt kring min parallellhandling och hur jag ska lägga upp det, det som jag tänkt från början känns inte klockrent längre. Men jag kommer nog helt enkelt skriva huvudhandlingen först och se hur det känns sedan. Man får väl helt enkelt prova sig fram och se vad som fungerar 🙂

En annan bok som jag nyligen läst ut är Kvinna inför rätta av Louise Doughty, en väldigt bra bok som jag verkligen rekommenderar. En framgångsrik kvinna faller för en främling som hon möter och när boken börjar är hon mitt uppe i en rättegång, som åtalad. Men vad är det egentligen som har hänt? Psykologisk spänning där sanningen växer fram bit för bit, en berättelse om hur kvinnor hela tiden döms och bedöms utifrån sina handlingar och sitt beteende. Väldigt bra och kan just nu köpas för ynka 29 kr hos Adlibris!

Annan ny läsning är läsning som jag redan är bekant med 🙂 Har fått äran att vara testläsare till ett väldigt bra manus som Katarina Persson skrivit och nu har boken Nästan som du släppts. Nu känner jag ju redan till handlingen i den här men ser ändå mycket fram emot att få läsa den spännande och välskrivna berättelsen igen och se hur slutresultatet blev. En berättelse som väcker frågor om hur väl vi egentligen känner de människor som vi släpper in i våra liv. Kan också varmt rekommenderas!

Vad läser ni just nu?

Bryta ned

Nu har jag till sist lyckats skriva ut mitt nya manus! Drivrutiner för skrivaren saknas på min nya dator och det verkar vara stört omöjligt att få till det, datorn blockerar alla våra försök att ladda ned den. Men jag löste det så enkelt att jag hittade en annan gammal laptop som kan kopplas upp mot skrivaren och mailade manuset till mig själv. Löst 🙂

Jag läser ju mycket om hur man bygger upp en bra story just nu och det gör att jag nu brutit ned hela mitt manus i delar. Tidigare har jag inte tänkt så mycket på vändpunkter och akter utan bara skrivit min berättelse som jag vill berätta den. För de flesta kommer allt det här automatiskt eftersom vi genom filmer och böcker under hela våra liv matats med hur man berättar en historia och imiterar detta. Men man blir ju då inte så medveten om hur man berättar, och den här gången vill jag att så mycket som möjligt i berättandet ska vara medvetna val och ingen slump.

Jag har därför börjat med att identifiera mina tre akter och dela upp manuset i tre högar. Ett perspektiv som blir lite av ett parallellt spår har jag delat upp i en fjärde hög och tänker skriva den i ett svep för sig. Nu ska jag börja med att se över hur varje akt går från ett värde till ett annat och slutar med en avgörande vändpunkt. Därefter går jag ned på kapitelnivå och försäkrar mig om att varje kapitel också går från ett värde(eller laddning?) till ett annat och hela tiden driver handlingen fram till vändpunkten som förhoppningsvis ska vända upp och ned på allt 🙂

Det blir mycket pillande och tänkande det här, och jag har också skrivit upp de olika bihandlingarna för att kunna pytsa ut dem i mina akter. När man ser allt nedbrutet i så små delar känns det som ett mastodontjobb att få alla bitar att passa ihop, men det är också väldigt roligt att ta kontrollen över historien! Och framför allt kan man genom att se över dessa bitar försäkra sig om att handlingen drivs framåt och att det inte blir tråkiga passager för läsaren. Vi får se efter omskrivningen vad jag säger då, kanske går allt åt skogen… 😉

Hur mycket planerar ni kring akter och vändpunkter? Är det något ni funderar över när ni skriver manus?

Trevlig helg!

Redo för semester…

Känner mig aningen snurrig och förvirrad. Helger, röda dagar, lediga dagar, sjukdagar. Vad är det för dag i dag? För ett par månader sedan sa jag något högt som man aldrig får säga när man har barn. Jag sa något om hur ovanligt friska vi varit hela vintern. Hade vi ens vabbat en enda dag? Det har ju nu fått äta upp. De senaste sisådär sju veckorna har jag ätit upp det då någon i familjen i princip varit sjuk varenda vecka sedan dess, och oftast ett av barnen. Så ni kanske kan förstå att jag kunde hålla mig för skratt när yngsta sonen i måndags fick vattkoppor…?

Nåja, vi är glada att barnen får vattkoppor som små. Då är det avklarat och blir förhoppningsvis lindrigare. Det tråkiga är ju att lagom till att yngsta sonen tillfrisknat lär ju storebror få det. Så vabbandet och förvirringen fortsätter.

Tisdagens redigeringsdag åts upp, för det går verkligen inte att skriva med barn hemma/vakna. Men jag har suttit en del kvällar i stället och har nu fått iväg manuset till redaktören igen. Ser ut att bli en större sväng till och sedan kanske någon mindre vända i slutet. Deadline är som sagt första juni, så det närmar sig. Det som också närmar sig är ett besök hos förlaget! Om ett par veckor ska jag åka dit och träffa allihop samt agenten, det ska bli riktigt roligt och det blir nog en hel del prat om boken 🙂

Hoppas ni har det bra i vårsolen! Här värmen äntligen kommit med den nya månaden 🙂

Då kör vi!

Innan helgen kom manuset tillbaka från redaktören, så nu vet jag vad jag har att pyssla med ett par veckor framöver!

Jag har ju ingen lång erfarenhet av redaktörer men har hunnit arbeta med några stycken de senaste två åren, och det är alltid roligt att se hur olika de arbetar. Har tidigare haft en redaktör till noveller som knappt anmärkte på något, vilket ju var lite synd för det finns ALLTID saker att förbättra. Till en annan novell och min debutroman fick jag massor av kommentarer i texten som jag själv fick gå in och ändra, om jag höll med så klart. I det här fallet arbetar redaktören lite annorlunda och jag blev lite förvånad när jag började gå igenom manuset och såg att hon faktiskt ändrat åt mig. Skönt på ett sätt att slippa sitta och peta med alla de här små ändringarna, å andra sidan måste jag ju ändå gå igenom alla ändringar och se att jag håller med så i slutändan kanske tidsåtgången blir ungefär samma 🙂

I helgen gick jag i alla fall igenom alla småändringar som hon redan gjort och okejade dem. Sedan har jag skrivit upp alla större ändringsförslag som hon gett mig, skrivit kommentarer på varje hur jag kan uppnå det jag vill och nu sitter jag här redo att sätta igång! Och det går faktiskt bra, allt flyter på och jag tycker att jag har lösningar på problemen. Och det roligaste är ju att se att det faktiskt blir bättre. Det mest tidskrävande, och tankekrävande, den här vändan blir att skriva ett nytt kapitel i slutet och en ny scen/ ett minne som ska stoppas in någon annanstans i manuset. Men som vanligt börjar jag att beta av alla lätta punkter först 😉

Senast 8 maj är nu deadline för den här första vändan och sedan blir det en vända till med nya fokusområden innan manuset ska in till förlaget. Det ska nog gå 😉

Vad pysslar ni med den här veckan?

Känner mig själv och har energiladdat inför den här veckans två(!) skrivardagar

Bif

Bif, Biblioteket i fokus, är en gratistidning som riktar sig till bibliotekspersonal och biblioteksbesökare med en upplaga på 40 000 ex. Jag blev väldigt glad när förlaget meddelade att de på eget bevåg bett om ett recensionsexemplar och att en recension fanns med i senaste numret. Tyvärr så var det inte det lättaste att få tag i tidningen här där jag bor, men efter ett snällt mail till redaktören skickade hon ett ex till mig med posten 🙂

Så i nr 1 2017 finns en recension av Skuggan av henne! Lite kritik, det som jag redan förstått i efterhand att boken hade tjänat på att kortats ned. Något som jag själv hade lite aningar om under redigeringen och lyfte till redaktören med hopp om att få hjälp att kapa en del. Tyvärr så var det inget jag fick gehör för och jag gjorde då misstaget att släppa det. Men man lär sig av sina misstag 🙂

Trots kritiken om långrandighet tycker han att språket håller en hög nivå och att han hoppas att jag fortsätter skriva för att jag har talang. Och det får man väl ändå vara nöjd med? 😉

Startklar

Hej på er, här blev det lite längre påskledigt än planerat!

Efter det som hände i Stockholm tappade jag lite lusten att göra något överhuvudtaget, allt annat kändes så futtigt. Detta blandat med flera veckor av sjuka barn har gjort att det heller inte funnits mycket att skriva om. Skrivdagarna har slukats av annat.

Nu börjar min egen förkylning sakta släppa och det börjar krypa i kroppen att få saker och ting uträttade! Som vanligt räcker inte tiden till allt jag vill göra och jag vet inte vilken ände jag ska börja i, så jag gör som jag brukar och skriver en lista 🙂 Nya manuset ska skrivas ut och planeras mer grundligt, men jag väntar även tillbaka manus nummer två från redaktören vilken dag som helst så det återstår att se när tiden finns. Läshögen har även den växt och jag får börja prioritera det som krävs som research för mitt nya manus. Ett manus som jag nu längtar efter att få sätta igång att skriva om! Tid är bra, och tid från sin text göra att tankarna spinner vidare och hittar nya vägar. Jag har fått nya tankar kring mina karaktärer och är ivrig att få sätta igång.

Påsken har spenderats i Malmö som sig bör. Pga sen bokning och hutlösa priser på tåg och flyg har vi bilat ned, vilket vi kanske inte gör om med en hemresa på påskdagen… Startade hemresan kl 11.30 och kom hem kl 22… I övrigt var det en väldigt trevlig påsk!

Hur har ni haft det över påsken? Har ni fått någon ledighet?

Årliga påsktavlan! I år saknade vi dock en av familjerna…

Skattkammare

Jag fastnade väldigt tidigt för allt som var läskigt. Från nio års ålder började jag se på skräckfilmer och det var nog tack vare det som jag kom igång med läsningen. Det var nämligen när jag upptäckte Stephen Kings spännande framsidor i min styvmammas bokhylla som jag insåg att skräck även gick att läsa. Med hjälp av hennes samling läste jag Cujo, Varsel, Jurtjyrkogården med flera och därmed var min favoritförfattare utsedd. När jag på gymnasiet var tvungen att läsa en bok på engelska och snubblade över Dean Koontz på Stadsbiblioteket var favorit nummer två ett faktum. När jag ser tillbaka kan jag se att dessa två varit en stor inspiration i mitt liv på många sätt.

För en tid sedan tänkte jag tillbaka på de här läsupplevelserna och sörjde lite grann att jag inte ägde böckerna själv, även om jag har en hel del andra böcker av honom. Sökte runt i nätbokhandeln men insåg att de flesta av de här gamla böckerna inte fanns att köpa längre. Som tur var kom jag att tänka på Tradera och efter en veckas budläggande har jag nu införskaffat alla de klassiker som jag minns från barndomen 🙂 Är så glad, även om böckerna är gamla med gulnade sidor. Gillar verkligen de gamla omslagsillustrationerna.

Vad har ni för relation till Stephen King? har ni läst de gamla böckerna?