Ångest

Jag har hamnat i min första stora svacka… Häromdagen var jag fast besluten om att ge upp på mitt romanmanus. Tyckte det jag skrivit var skit. Vet att jag måste göra en del stora ändringar för att få till en intressant vinkling på historien men har ingen aning om var jag ska börja.

Jag skrev ett nytt första kapitel som jag blev riktigt nöjd med. Ett sådant kapitel som drar in läsaren direkt i handlingen utan att avslöja vad som har hänt. Som får en att vilja läsa vidare just för att få veta. Skulle sedan fortsätta redigera och skriva om, men hade ingen aning om hur jag skulle göra. Läste lite i mitt manus och kände att det inte alls var som jag vill ha det. Uppgiften känns plötsligt enorm. Jag skickade ett sms till min svägerska som läst manuset och skrev att jag nog får ge upp. Trots att jag lagt ned åtta månader på det här kommer jag inte längre. Jag kan inte få ihop det. Ser inte hur det kan bli bra. Undrade om jag fick pitcha en ny idé för henne som jag kan börja på i stället. Hon skickade ett kort svar tillbaka. ”Nej! Ta en paus och håll ut!” Det gav mig i åtminstone en gnutta hopp. Jag ska göra ett försök. Göra det bästa jag kan av manuset, för jag vill ju egentligen inte ge upp!

Har satt mig med ett block och ska tänka igenom vad jag egentligen vill med romanen. Vad vill jag berätta? Varför? Har skrivit en utvecklingsplan för varje karaktär. Vad har hänt i det förflutna, hur påverkar det händelseförloppet? Varför gör de som de gör? Stora frågor som jag borde ha tänkt igenom bättre för länge sedan. Men jag har precis insett två saker:

1. Skriva en bok är inte så svårt om man bara har lite fantasi och är beredd att lägga ned tiden det tar. Men, skriva en bra bok? Skitsvårt!

2. Skriva en bra bok tar tid. Lång tid. Och kräver mycket redigering och mycket grubblande.

Jag har ofta väldigt dåligt tålamod när jag vill något. Vill att allt ska hända nu, på en gång. Inser nu att jag måste släppa det när det gäller min roman. Det måste få ta den tid det tar. Kanske hinner jag inte skicka in till förlag i höst. Men vad gör det? Jag vill väl ändå inte skicka in något som jag inte tycker är bra? Något som jag inte kan stå för?

Ska nu tänka, tänka, tänka ordentligt på hur jag ska lägga upp historien. Vilka kapitel som ska strykas, vilka som ska skrivas om. Så får vi se när jag blir klar. Och vad det blir av det. Ingen press.

Annonser

3 tankar om “Ångest

  1. Din svägerska har rätt! Ta en paus. Och jag känner igen allt du skriver från när jag försökte skriva en deckare. Ibland sviktar självförtroendet, men det gjorde det säkert för alla som skrev sitt första bokmanus. Låt det ta tid och växa fram 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s