Välja väg

Ännu en refusering. På något sätt hade jag trott att det skulle bli lättare och lättare och att man vänjer sig. Så fel jag hade. Det blir precis tvärtom. För varje refusering som trillar in släcks hoppet ytterligare och man inser att det här som man har lagt ned så mycket tid och arbete på med stor sannolikhet aldrig kommer att se dagens ljus.

Jag börjar fundera på hur jag går vidare. Jag vill inte att manuset bara ska bli liggande i datorn utan att någon får läsa det. Därför har jag börjat intressera mig för Bonniers självpubliceringstjänst Type & Tell.

Alternativen jag funderar på är att antingen bara trycka upp några ex till vänner och familj så att någon får läsa och så att det finns en fysisk bok som resultat av det jag har gjort. Inga tilläggstjänster utan bara tryck i liten skala.

Eller så skulle jag kunna betala en redaktör för att arbeta igenom manuset med mig en sista gång för att sedan köpa till distributionstjänsten och försöka få lite spridning för att nå ut till fler läsare. Frågan är om jag är beredd att satsa de pengar och den arbetsinsatsen som krävs? Är manuset tillräckligt bra? Det är det som är den stora frågan, och jag har just nu inte svaret… Sedan är det ju de här tankarna om att det på något sätt skulle vara svårare att ta sig fram på traditionellt vis i förlagsbranschen om man gett ut verk själv som kanske visar sig inte hålla måttet. Jag vet att det finns exempel som visar på motsatsen, men jag heter inte Emelie Schepp 🙂

Jag vet varken ut eller in men får ge det lite tid helt enkelt. Än har jag fler svar att vänta på och några till alternativ att skicka till. Den som lever får se.

Vad är era tankar om självpublicering?

13 tankar om “Välja väg

  1. Nää, fy vad trist med refusering! Vet hur det känns. Det är bara att bryta ihop och komma igen efter ett tag. Jag har också varit inne på självpublicering med Type&Tell men just det där du nämner med att manus kanske inte håller måtte, det håller iaf mig tillbaka. Just nu håller jag mig bakåtlutad och håller en låg profil. Bidar min tid 🙂 Bida din tid du också en tid så kommer energin tillbaka och du vet hur du ska göra.

  2. Trist med refusering! 😦
    Har själv varit inne på Type&Tell, mellanpaketet… Det känns så spännande att bara tänka på det!

  3. Nej, vad trist med refuseringen! 😦 Det är alltid lika knäckande när de trillar in och jag har deppat min beskärda del jag med. När jag trodde att det var kört för mitt manus började jag också överväga egenutgivning. Att lita på kvalitén på sitt manus är såklart svårt men du har ju faktiskt haft ett stort förlag som intresserat sig för ditt så jag tänker att ju det kanske du inte behöver oroa dig för. Och förlagen säger ju faktiskt själva att de varje år tackar nej till en massa bra manus för att de helt enkelt inte kan ge ut alla de får in. För mig var det stora frågetecknet med egenutgivning om jag orkade kasta mig ut i branschen helt ensam – det är ju ändå en hel del saker att lära sig, saker som jag just nu lär mig via mitt förlag. Men med Type and tell tänker jag mig att man får lite av det stöd som ett traditionellt förlag skulle ge? Själv funderade jag på HOI som jag tycker verkar vara ett toppenalternativ till traditionella förlag – men det kräver ju en investering som lågt ifrån alla har undanstoppade hemma i madrassen. Det viktigaste är iaf att du inte deppar ihop allt för mycket. Strukturera upp en plan B, vad den är må innehålla. Jag tror man mår mycket bättre om man vet vilka alternativ som är aktuella om det man tänkt först inte händer. Och skriv på! Det är ju trots allt det vi gillar och du är uppenbarligen en talang som redan har massor av noveller publicerade/på gång! Jag tror på dig!

    • HOI har jag också funderat på. Men då måste jag ju först betala för ytterligare en lektörsläsning, och sedan är det väl ganska stor insats att betala själv? Finns inte riktigt i min budget för tillfället.
      Jag ska fortsätta att fundera vad jag vill och vad som blir bäst, och först invänta alla svar.
      Tack för fina ord! ❤

  4. Vad tråkigt med refusering 😔 mitt tips är att låta manuset ligga några månader innan du läser det igen och bestämmer dig för vad du vill göra med det. Att förlagen refuserat behöver ju inte betyda att det inte håller måttet så be någon kunnig person om råd kanske.

    • Ja, det är nog bra att låta det vila ett tag och sedan läsa med nya ögon och se vad det ger för känsla. Har tänkt att jag kanske borde fråga senaste lektören jag använde också vad hon tycker. Om det är värt att ge ut själv.

      • Ja, det kan vara en bra idé!
        Jag har upptäckt att man får en helt annan blick för sn text när man verkligen har lagt bort den en längre tid och pysslat med annat. Då sticker även eventuella problem ut desto tydligare än när man är mitt inne i det. Med det menar jag inte att det x forza måste vara något problem, bara att finns det så syns det bäst när man släppt taget om det. 🙂
        Stort lycka till!!

  5. Tråkigt med refusering! Själv fick jag i förrgår kommentarer av en författare som var otroligt snäll och läste mitt manus. Hennes kommentarer – fastän de faktiskt var rätt positiva – kändes nästan som en refusering. Blev så himla deppig och tänkte att VAFAN ska jag skriva om IGEN. Men sen gick det ungefär ett halvt dygn och glöden var tillbaka. Jag är helt enkelt inte den som ger upp.

    Bestäm själv vad som känns bäst för dig. Några månader paus? Nya testläsare? Nya förlag? Låt det sjunka in och fatta sen beslutet. Och fast du bestämmer dig för en grej i dag behöver inte betyda att du måsta hålla fast vid beslutet om tre månader. Heja heja heja!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s