Triptyk

Nu har jag läst ut Karin Slaughters Triptyk. Hade höga förväntningar då De vackraste var så spännande att jag fick ont i magen, men tyvärr gillade jag den inte alls lika mycket.

I Atlanta dör kvinnor för en kallhamrad mördares hand, och han signerar sina dåd med en grotesk stympning. Bevisen han lämnar efter sig är tillräckliga för att ge bränsle åt en frenetisk polisjakt, och poliskommissarie Michael Ormewood kallas till en mordplats i de illa beryktade Grady Homes i Atlanta och står inför ett av de mest brutala morden i sin karriär.
Aleesha Monroe har hittats i en trappa, badande i sitt eget blod. När det uppdagas att mordet bara är ett i en serie liknande attacker kallas Georgia Bureau of Investigation in, och Ormewood tvingas arbeta tillsammans med specialagent Will Trent en man han instinktivt ogillar. Men bara ett dygn senare exploderar det våld Ormewood ser omkring sig dagligen på hans egen bakgård. Och det verkar som om mysteriet bakom Monroes död är ofrånkomligt sammanflätat med ett förflutet som vägrar att bli bortglömt.

Jag hade svårt att komma in i boken och tyckte att språket saknade den där flytande känslan. Vet inte om det beror på översättningen eller att boken har några år på nacken och att Karins språk har utvecklats. Det börjar med en blodig röra där kvinnan hittats död, men därefter går hela boken mest ut på att reda ut vad som hänt i det förflutna och vem som är skyldig och oskyldig. Jag hade önskat lite mer action, om man säger så. Kände inte inte heller att jag riktigt fastnade för någon av karaktärerna. Nu låter jag supernegativ, men boken var helt okej och har fått bra omdömen på ex Adlibris. En spännande intrig med flera oväntade vändningar, men lite för lågt tempo för min smak. Men jag ger inte upp Karin Slaughter, ska försöka läsa en av hennes senare böcker i stället 🙂

Triptyk

2 tankar om “Triptyk

  1. Det där med språket och översättningar kan ju vara knepigt. Det räcker med att se en textad film så märker man att allt inte kommer med. Det är så mycket känslor som ska förmedlas i en text och översätter man kan man tappa bort en del på vägen. Låttexter är ett skräckexempel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s