Bloggpaus

Hej på er. Ibland kommer livet emellan allt annat som man vill göra och man behöver dra i handbromsen. Jag kommer därför att ta en bloggpaus på två veckor. Skriv så pennorna glöder och läs tills ögonen går i kors, så hörs vi om ett tag!

I´ll be back…

image

 

Annonser

Kurering pågår

Oj, här blev det lite väl dött de senaste dagarna. Anledningen är sjukdomar och andra åkommor som drabbat mig och familjen. I de pigga stunderna försöker jag i sakta mak att bli klar med genomläsningen av inlagan och hoppas bli klar i början av nästa vecka.

Jag hoppas att jag snart är på benen igen och har något roligt att rapportera om 🙂

Vad har ni för er i veckan?

image

When in doubt, eat…

Små svarta lögner

Små svarta lögner

Nu har jag även läst ut den andra av mina efterlängtade böcker 🙂 Jag har läst alla Sharon Boltons böcker, och gillat alla. Gillar hennes språk som flyter på så fint, karaktärerna och spänningen. Och Små svarta lögner var inget undantag.

Vad är det värsta din bästa vän skulle kunna göra mot dig?
Det var visserligen inte mord. Ett ögonblicks ouppmärksamhet, en tragisk olycka och två barn är döda.Dina barn.
Du bor i ett litet ö-samhälle och kan därför inte undkomma kvinnan som har förstört ditt liv. Varje slumpartat möte blir en plågsam påminnelse om vad du har förlorat din familj, din framtid, din psykiska hälsa.
Hur länge dröjer det innan hämndbegäret blir för svårt att motstå? Om du saknar skäl att leva vidare, varför då inte låta dina mörkaste tankar bli till handling?
Så: Vad är det värsta du skulle kunna göra mot din bästa vän?

Små svarta lögner är uppdelad i tre delar med ett perspektiv per del, lite grann som Karin Slaughters Triptyk. Vi får bit för bit lära oss mer om hur många liv som kan påverkas av en tragisk olyckshändelse. I kringelkrokar där vi misstänker alla möjliga personer och möjliga utgångar förs vi mot sanningen. Och eftersom barn är inblandade så grät jag i slutet… Har blivit så blödig sedan jag fått egna barn. Det är en spännande bok med gripande livsöden.

Läs!

Kalla fiskar

image

Läsningen går framåt! Har nu läst 89 sidor av 348. Känns som att det går lite snabbare nu när jag läser på papper, framför allt är det behagligare för ögonen. Under tiden funderar jag lite över det andra manuset som hastigt och lustigt blev pausat ett tag igen. Har tänkt att jag kanske ska ta och skriva några bakgrundsscener som jag inte tar med, bara för att fördjupa min egen förståelse för karaktärerna och lättare kunna pytsa ut små tillbakablickar som gör att läsaren också förstår på ett djupare plan. Får se hur det går.

Idag hälsade jag på min granne med bokföringspärmen i högsta hugg, hon sköter nämligen bokföringen i sitt eget företag som visserligen är större. Nu har jag lite bättre förståelse för hur jag måste organisera verifikationerna och hur man konterar. Dock dök några grejer upp som jag måste reda ut innan jag kan hugga tag i själva bokföringsbiten. Det får bli en annan dag 🙂 Men det ska nog bli ordning på allt till slut! Om inte annat går det ju alltid att leja bort…

Fin men kall dag här idag som avslutades med en kort fisketur där all utrustning havererade och krånglade. Men fikat var gott 😉

Har ni njutit av solen idag?

image

Läsglasögonen på!

Nu har jag städat bort en julbock, samt allt påskpynt från fönstret. Julen varar ju till påsk, det har vi ju alla lärt oss. Hur länge påsken varar kan vi ju låta vara osagt…

Jag började äntligen få tillbaka redigerarlusten och bilda mig en bild av vad jag skulle pyssla med i manuset innan det skickas till lektör, men så kom den satta inlagan tillbaka och då var det kört igen 🙂 Jag har nu skrivit ut hela inlagan, boken blir 348 sidor lång, och ska nu läsa igenom allt igen och leta efter stavfel och andra fel som kan ha uppstått i sättningen. En redig bunt blev det. Yngsta sonen såg på den med stora ögon och utbrast: Wow!(skratt) Du har jobbat varje dag, mamma!

Mm, ungefär så… 🙂 Men snart är den klar, och jag längtar efter att få hålla den i handen!

image

Livet efter dig

Sist på bollen har jag till sist läst Livet efter dig av Jojo Moyes. Vilken bok! Jag började i lördags och kunde inte släppa boken. Läste ut den i söndags och fick gå och sätta mig i trappan för att jag grät så mycket. En fantastiskt gripande och känslosam historia.

Lou Clark och Will Traynor är så olika man kan vara. Lou bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen från kaféet där hon jobbar. Hon har inga ambitioner utanför den lilla stad där hon bott i hela sitt liv. Will var en atletisk A-personlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i London och snygg flickvän. Tills en motorcykelolycka tog ifrån honom alltsammans.

När Lou blir arbetslös tar hon jobbet som den totalförlamade Wills sällskapsdam enbart för att hon inte kan hitta något annat, och hon behöver verkligen pengarna.

Will har bestämt sig hans liv är trångt och glädjelöst, och han vet exakt hur han ska få slut på alltihop. Lou bestämmer sig i sin tur för att få Will att ändra sig.

Om ni inte redan har läst den, läs! Snart kommer filmatiseringen av boken, men i ärlighetens namn vet jag inte om jag klarar av att se den. I så fall i min ensamhet med ett stort paket näsdukar… 🙂

image

Syndigt i hyllan

image

Nu har de sista synderna landat i lilla Östhammar, och så här snyggt blir det med alla sju  i bokhyllan! 🙂

Genast bläddrade jag igenom dem, kollade presentationen av mig och läste igenom mina noveller som jag nästan glömt bort vid det här laget. Och vad jag ser jag? En av mina noveller heter I skuggan av henne! Ha ha! Lovar att det var ett helt omedvetet val att döpa dem så lika, det var ju till och med min svägerska som kom med förslaget och hon har inte läst novellen. Själv har jag helt glömt bort att den hette så. Nåja, det gör ju inget. Den är ju bara en liten del i ett stort sammanhang och inget som står för sig själv eller är sökbart, men lustigt att de heter så lika 🙂

Ännu ”lustigare” är att det faktiskt kommer en novell till med ”skuggor”… Superhjältenovellen. Men där i ett helt annat sammanhang. Ja, skuggor är väl helt enkelt min grej. Vad ska jag säga, jag gillar the dark side 😉

Nu ska jag och barnen åka och köpa pizza. Mannen är borta med jobbet så gäller det att mysa till det så gott det går. Och slippa laga mat och diska…

 

Bokmässan, here I come!

Nu har jag bokat hotell till bokmässan! Jag åker ned lördag förmiddag och åker hem någon gång på söndagen. Valde till sist ett hotell nära mässan, kändes mest praktiskt så. Olyckligtvis åker min man bort samma helg, men det löser sig nog med barnvakt. Det måste lösa sig helt enkelt!

Jag kommer hänga en hel del i Idus monter antar jag, men även vandra runt och försöka lyssna på något seminarium. Ska bli så spännande att vara där med min egen bok, även om jag har realistiska förväntningar på vad det innebär för egen del 🙂 Och jag hoppas på att träffa andra er andra där, så klart!

Ska ni åka till mässan i år? Kommer ni att bo kvar på hotell?

Vara en del av filmen

Idag hörde jag något intressant på radion. Vi som skriver diskuterar ju ofta perspektiv. Är det bäst att skriva i första person eller tredje person? Vilket för läsaren närmast karaktären och vilket ger bäst möjligheter att berätta historien? I filmens värld har detta inte varit något att fundera över. Tills nu.

Igår hade Hardcore premiär på biograferna i Sverige. Den första långfilmen som helt är berättad ur förstapersonsperspektiv! Vad tror ni om det? Har svårt att föreställa mig hur det skulle vara att se en hel film på det sättet, vet bara att jag ofta blir åksjuk av tredimensionella tv-spel 🙂 Men det låter ju onekligen intressant.

Handlingen från SF´s hemsida:

Du minns ingenting av ditt tidigare liv. Allt du vet är att du heter Henry, något din fru berättade när hon nyss återupplivade dig från de döda. Bara några minuter senare blir du beskjuten och din fru kidnappas. Den skyldige till dådet är Akan, en mäktig krigsherre omgiven av en armé av legosoldater, som planerar att ta över världen. Plötsligt befinner du dig i Moskva där alla vill se dig död. Alla utom en mystisk engelsman, Jimmy. Men kan du verkligen lita på honom? Om du bara överlever vansinnet kommer du förstå meningen med allt och sanningen bakom din identitet.

Lycka till Henry – du kommer sannolikt behöva det …

Vad tror ni, blir det här något vi kommer att se mer av i framtiden? 🙂 Och är det något ni vill se?

Hardcore Poster

Är veckan slut än?

Fy, vilken vecka det här har varit… Sån enorm belastning på jobbet med extremt mycket att göra och reda i, och som om inte det skulle räcka har ni väl förmodligen läst i tidningarna om apotekshaveriet. E-hälsomyndighetens receptregister, där ALLA elektroniska recept ligger, låg nere hela tisdag eftermiddag till runt kl 19. Extremt påfrestande situation för alla förskrivande läkare, patienter och apotekspersonal 😦

Nåväl, en dag kvar och jobba innan jag har en tredagars helg. Det tackar jag inte nej till. Igår öppnade jag nya manuset för första gången på länge. Tog emot lite då det känns som jag kommit av mig. Hade dock anteckningar till det sista kapitlet som skulle skrivas, och oj vilken förlösande känsla det var att få skriva ny text! Nu blir det en genomgång med puts och fix för att få en känsla igen för vad som behövs. Ser faktiskt fram emot det, även om det verkligen lockar att börja på nästa idé också efter att ha känt på att skriva nytt.

Men en sak i taget 🙂