En dag i livet

Idag har jag haft en skrivdag. jag har det nu varje dag jag är ledig i veckorna vilket är helt underbart. Och just den här dagen har det flutit på så himla bra. Jag har känt  mig motiverad, jag har sett framför mig var jag är på väg och hur jag ska komma dit. Tyvärr tar dagarna slut runt klockan 13 då sonen kommer med skolbussen, jag hade kunnat fortsätta många timmar till. Men jag fick ändå mycket gjort och tror inte att det tar så många veckor till innan omskrivningen är klar. Sedan tar ju å andra sidan ett helt annat och väldigt omfattande arbete vid, men det är en annan femma.

Det har också varit rena sommarvärmen idag  och jag har uppskattat livet så otroligt mycket idag. Att få göra det man vill, hinna med att läsa, att hinna vara ute och få tid till barnen när de slutar skolan. Så här vill jag ha det oftare. Drömmen är att i framtiden kunna jobba mindre och lägga mer tid på skrivandet, men det återstår att se om det går att genomföra. Nu till årsskiftet måste jag ta ställning till om jag vill omvandla min gamla heltidstjänst på 37,5 timmar till en heltidstjänst på 40 timmar, eller behålla mina timmar och då bara vara deltidsanställd. Ett gammalt avtal har blivit ogiltigt och jag har inget val. Hur jag ska göra vet jag dock inte, att jobba fler timmar känns ju helt tvärt emot vad jag drömmer om, samtidigt som en deltidsanställning känns tveksamt. Vi får se. Med barn under åtta år kan jag ju gå ned i tid i två år till, men sedan … Ja, ja. Den som lever får se.

Har ni också njutit av sommarvärme idag?

Ps. Har förresten börjat fastna lite i det här googlingsträsket nu … 🙂 I Bomhus(stadsdel i Gävle där jag är uppvuxen) är Skuggan av henne väldigt poppis, utlånad och sex stycken i kö! Uppiggande så här mitt i veckan.

bibliotek

Annonser

10 thoughts on “En dag i livet

  1. Grattis till kö på boken! 😄
    Jag har jobbat deltid och skrivit i två omgångar, 60 procenten en sväng och 80 en annan, och jag har inte ångrat det en sekund. Vi vet ju inte vad morgondagen för med sig, så det är bäst att greppa chansen när man kan. Med småbarn har du ju dessutom rätt till deltid, min chef tog bort den möjligheten för oss barnfria.

    • Tack, känns kul att folk vill läsa! 😊

      Precis, man vet aldrig vad som händer. Jag har jobbat deltid sedan jag fick barn och planerar att fortsätta med det. Men om två år fyller yngsta barnet åtta och då har jag inte längre rätt till det. Frågan är då om jag vill ha ett heltidsmått på 37,5 eller 40 timmar, när jag egentligen inte vill jobba heltid alls… Jag får slita järnet med skrivandet nu i två år så jag kommer någon vart och kan kräva en deltid om två år 🙂

      • Vet du arbetsgivarens inställning till deltid ”utan anledning”? Innan jag fick ny chef uppmuntrades vi att satsa på sådant vi brann för och arbetsgivaren såg det som något positivt. Min arbetsplats är också inne i en process för att få upp arbetstiden från 37,5 till 40 i veckan. Tron är att det ska bli så mycket mer gjort, men jag vet inte…
        Du är på god väg att ”komma någon vart” 😄 med skrivandet, jag skulle säga att du kommit ganska så långt. Med småbarn dessutom. Bra jobbat!

      • Jag har en väldigt tillmötesgående chef som vet att jag satsar på skrivandet, men i företaget i stort är det ett väldigt jagande av personaltimmar och indragningar. Så är det så att en deltid skulle påverka bemanningen för mycket blir det ett rakt nej, och det är det nog risk att det gör. Beror ju helt på hur det ser ut om två år och det bästa är väl att vara öppen med mina planer så att hon kan behålla bemanningen vi har idag 😉

      • Alltid jakten på dessa timmar för att undvika neddragningar. Jag har varit med (som chef) i dessa diskussioner och det finns verkligen en övertro bland vissa på hur mycket dessa timmar kan ge. Jag tror att folk är effektivare om de är på jobbet kortare tid, men men…
        Tvåårsplanen låter bra! 🙂

  2. Att jobba heltid tror jag i många fall inte alls är det mest effektiva valet för arbetsgivaren. Mindre tid för återhämtning och vila. Och hetsen att en ”måste” göra det skapar sämre stämning och ev missnöje hos medarbetarna. Jag som inte har barn har ju inte ens giltig orsak att låta bli. Nej. De borde vara mer flexibla och hitta andra lösningar.
    Kul att det går så bra för boken! 😊

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s