Morgonstund

God morgon! Här hemma körs det ett redigeringspass innan det blir dags att ta sig till jobbet. En del nya tankar har dykt upp och jag har gjort mitt bästa för att sammanfatta dem i nya textstycken som ska placeras på lämpliga ställen i manuset. Jag har tidigare jämfört mitt manusarbete med att skala en lök, fast tvärtom 🙂 Jag börjar med ett ganska skralt första utkast där jag försöker få hela handlingen och tidsförloppet på plats, sedan bygger jag varv, för varv på berättelsen tills den har mer kött på benen. Efter den senaste veckan skulle jag också kunna jämföra arbetet med en surdeg, ha ha 🙂

Ju mer man skriver desto mer inser man nyttan av att inte ha bråttom, och att låta manuset vila mellan varven. Jag började känna att det tog stopp och att jag inte kunde göra så mycket mer innan jag fick feedback, annat än fila mer på karaktärsdrag och miljö. Så lät jag ändå några dagar passera och läste andra böcker och plötsligt så inser jag viktiga punkter som absolut måste med för att fördjupa karaktärer och förklara samband. Så nu matar jag min lilla surdeg med nya ingredienser och väntar på att se vad resultatet blir när den växt färdigt 🙂 Jag har ytterligare en tillbakablick att lägga till, ett till kapitel som jag kommit på och sedan ska jag gå igenom allt en vända för att kolla extra på just att karaktärerna kommer fram ordentligt och att miljöbeskrivningarna är målande. Har möjlighet att sitta ett par timmar varje morgon den här veckan samt hela förmiddagen i morgon. Dessutom är jag ledig i helgen så nu är planen att fixa det här sista den här veckan för att sedan få iväg manuset till testläsarna innan jag gör något mer.

Den här veckan pågår även Ordfestivalen här i Östhammar. På lördag kommer bland andra Susanna Alakoski hit, och på söndag kl 14 är det Författarcafé med mig på Angelicas Bröd & Mat. Det blir ett litterärt samtal med mig och Ingeborg Sevastik som arbetar på biblioteket i Östhammar. Har ni vägarna förbi är ni så klart välkomna!

image

Annonser

3 thoughts on “Morgonstund

  1. Känner igen det där med att låta texten vila. Det är så otroligt viktigt. Skrev några noveller förra året som publicerats i år. När texterna legat några månader och jag löste dem igen så upptäckte jag massor som behövde strykas, ändras och läggas till. Det är nog en av mina viktigaste skrivarinsikter på senare tid. Att låta texter vila, gärna i flera omgångar. Kul med berättarcafe! Lycka till 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s