Research

Mina damer och herrar, vi har ett råmanus. En dag före utsatt datum har jag idag skickat iväg mitt manus till testläsare. Det nådde inte 80 tusen ord som planerat utan 68 tusen ord, men det kommer förmodligen landa runt 80 tusen när jag redigerat färdigt och fördjupat karaktärer och miljö. Självklart upptäckte jag så snart jag skickat iväg det ett fel som jag önskar att jag rättat till, och började grubbla på en del frågeställningar som jag kanske borde löst innan. Men det är inte meningen att det ska vara perfekt, det är nu jag behöver input och hjälp för att ta mig vidare på rätt väg.

Så skönt! Nu ska jag ta skrivledigt över jul och bara ta det lugnt och läsa ikapp.

Är inte skrivandet en fantastiskt spännande resa? Jag har mycket kvar att lära och tror inte att man någonsin blir fullärd, jag märker att för varje del av skrivandet som jag tycker att jag börjar få grepp om så dyker det upp ett nytt område som jag inte reflekterat över tidigare. Men det är ju det som är så roligt, att hela tiden få utvecklas och bli bättre. Man brukar ju prata om att gräva där man står i början, att skriva om situationer och saker som man känner till. Nu när jag känner att jag fått bättre kläm på hur jag bygger upp och skriver en berättelse börjar jag känna ett behov av ett steg fram ifrån det där. I stället för att gräva i min egen trädgård vill jag gå över till grannen och se vad som finns i hans rabatt.

Med mitt nya manus har jag flera delar som kräver research, något jag varit lite svalt inställd till tidigare pga att jag gjort en del kontaktförsök som inte fått mycket till respons. Men nu var det tvunget och jag är överväldigad över hur otroligt hjälpsamma somliga är med sina erfarenheter och kunskaper. I torsdags var jag på ett researchbesök som jag nämnde tidigare och det var på den rättspsykiatriska anstalten Helix i Huddinge där jag fick möjligheten att ställa relevanta frågor och se hur det ser ut.

Det är så otroligt inspirerande att få ta del av en annan värld än den man är van vid och få hjälp att uppleva något nytt som man kan förmedla till läsare. Från att varit lite avigt inställd till research känner jag nu att jag vill göra MASSOR med research i framtiden och börjar redan fundera på vad jag kan lära mig om till nästa manus 🙂 Jag har också tagit hjälp med en del närstridsfrågor inom självförsvarssystemet Krav Maga. Där har jag också ganska oväntat fått otroligt uttömmande detaljerade svar på träningsteknik och försvarsteknik. Väntar även på svar på en del frågor om familjerätt.

Gör ni mycket research i ert skrivande?

Julen närmar sig med stormsteg och nästa vecka ser jag fram emot två helt skrivlediga dagar mitt i veckan, även om jag inte vet riktigt vad jag ska syssla med då efter att ha slitit ganska hårt hela hösten. Sova kanske…

Hur har ni det inför jul? Fullt upp eller börjar det sakta ned inför ledigheten?

 

Annonser

Jullängtan

Så har vi redan gått in i december månad. Galet! Bloggen är väldigt eftersatt men det beror på att jag slitit väldigt hårt med att få mitt råmanus färdigt. Jag har nu skrivit ca 55 tusen ord på omskrivningen och inser att jag den här vändan kommer stanna på runt 70 tusen, inte 80. Sedan finns det utrymme att brodera ut en del. Förutom skrivandet har jag också en del signeringar inbokade framöver och var i lördags i Valbo för att signera min bok. På fredag signerar jag Efter Emma på Akademibokhandeln i Åkersberga under deras White Friday! Jag finns på plats kl 20-22. Kom gärna förbi om ni är i krokarna 🙂

70 tusen innebär att jag nu börjar närma mig målet och min deadline 15 december är i högsta grad levande. Eventuellt finns t o m en förhoppning om att bli klar med själva omskrivningen lite tidigare ändå och på så sätt få lite tid över att piffa och putsa lite innan jag skickar manuset till testläsare. Vi får se, nu på torsdag går en hel skrivdag bort då jag ska åka på ett väldigt, väldigt intressant research-möte. Otroligt intressant! Berättar mer om det senare 😉

Tills dess återstår skrivdagar, skrivkvällar och skrivmorgnar för att få detta klart så långt jag kan för stunden. Och efter det hägrar ett otroligt skönt jullov(nåja, en del jobb blir det också) där jag ska släppa alla måsten och bara ta det lugnt, och läsa! Har flera böcker påbörjade här hemma och en enorm hög med böcker som väntar på att bli lästa. Dessutom kom det idag hem två ytterligare kandidater till den högen som jag faktiskt inte kunde hålla mig ifrån utan började läsa på en gång…

Drygt en vecka kvar till deadline… Kämpa!

Sista bokningen

Förra veckan var en väldigt dålig skrivvecka. Det var en rätt dålig vecka överlag, ska jag erkänna. Trött och eländig var jag och råkade ut för det ena efter det andra inklusive migränanfall. Orken och lusten att skriva fanns verkligen inte där, speciellt inte med tanke på att endast kvällstider fanns till godo. Enda ljuspunkten var att det damp ned 25 st friex av ljudboken från Förlagssystem(efter att de först skickat ut de nya böcker jag beställt hem med en faktura som var dubbelt så hög som den borde vara, så jag var skeptisk när det kom ett sms om ett till paket…)

Men ny vecka, nya tag! Den här veckan har jag dessutom TRE skrivdagar, så gissa om det ska jobbas i kapp nu 😉 Efter dagens skrivpass står räknaren i appen nu på 31 400 ord. Tycker det rullar på ganska bra nu och det blir ju helt klart bättre. Vissa kapitel kan jag längta efter att få skriva, sedan finns det andra smått luddiga kapitel som får mig att bli sittande utan att riktigt komma igång för de har inget riktigt syfte eller någon konflikt… Men när jag är klar med dem har de förhoppningsvis det, eller så ryker de som ett redan gjort.

Idag har jag förutom att jag skrivit också gjort höstens sista inbokade författarbesök som idag var mitt första skolbesök någonsin. Jag besökte en klass i Forsmarks gymnasieskola som valt skrivande som tillval och berättade om min väg till att bli publicerad och hur jag arbetar med mitt skrivande. Jag hade även med mig två skrivövningar som de fick arbeta med under lektionen. Riktigt roligt men ska bli så skönt nu när inga fler besök är inbokade. Det tar så mycket tid och energi att förbereda sig för besöken att det stjäl skrivtid.

I morgon och på torsdag fortsätter omskrivningen! Återstår att se om planen håller…

Skapa liv

November innebär NaNoWriMo och man kan väl säga att jag deltar på mitt eget lilla vis i och med den deadline som jag har satt. Just nu har jag satt som mål att vara klar 15 december. Ingen annan anledning till det än att det är i god till innan jul och att jag då utan problem kan dra över min deadline och ändå hinna klart 🙂 Och med det målet så skulle det ju inte skada att hinna med 50 tusen ord under november. Det är nästan nödvändigt.

Men det rullar faktiskt på ganska bra! Jag är efter idag, som är skrivdag, uppe i ca 17 tusen ord på omskrivningen och det är så roligt! Det är ju nu jag får andas liv i historien. Handlingen är till största delen helt på plats, nu städar jag texten och får ett bättre flyt i språket samtidigt som jag broderar ut med detaljer som ger personlighet och karaktär. När kapitlet jag skriver på just nu är färdigt har jag kommit till den första stora vändpunkten, och det är det dags att stanna upp lite igen och se över att spänningen finns med från början och inte är för vag. Jag vill också tänka över vad som måste byggas upp och förmedlas i början för att det ska finnas stöd för det som händer längre fram.

Skynda långsamt helt enkelt 🙂

Till min hjälp att hålla fokus har jag laddat hem en app. Minns hade jag hade en sådan för några år sedan när jag hade satt ett slutmål och det hjälper en att beräkna hur mycket arbete som återstår. Fick leta lite då jag inte mindes vad den hette men hittade till sist exakt samma som jag hade förut. I den kan jag hela tiden uppdatera vad ordräknaren står på och ser då hur många ord jag behöver skriva per dag för att klara min deadline. Den visar också hur många procent av manuset som är avklarat vilket ger en sporre när man ser att det faktiskt ökar 😉

Så 20 % av mitt manus är nu skrivet. En bra bit på vägen.

Är det någon av er som deltar i NaNoWriMo? Hur går det för er?

Nytändning

Jag är en omskrivare.

Som jag skrivit om tidigare har tvivlet under hösten stigit till oanade höjder, men så fort jag började skriva på omskrivningen lättade allt och jag ser på manuset med helt andra ögon. Jag avskyr att sitta och peta i text, avskyr att försöka ändra något som redan står där. Men jag älskar att skriva. Att skriva om allt kan låta galet men det är det som fungerar bäst för mig. Jag tittar knappt i det utskrivna manuset utan skriver bara om kapitlen efter vad jag vet nu, och det är mycket mer än jag visste när jag skrev första versionen. Det har verkligen gett mig en nytändning i skrivandet och allt ser lite ljusare ut.

Äntligen känner jag att allt börjar falla på plats. Nya tankar föds och helt plötsligt har en karaktär bytt nationalitet och en bytt yrke, och hux flux väcker det nya känslor om vilka människorna är och relationerna de skapar. Jag skriver ett par kapitel och stannar sedan upp för att se över dem. Vad vill jag måla upp med miljön? Vad är syftet med kapitlet? Hur visas den röda tråden och för det handlingen framåt? Ingen idé att stressa nu, vill helst inte skriva om det en tredje gång trots allt 🙂 Det jag tycker är svårast just nu är att på ett smidigt sätt få in bakgrundsinformationen på ett smidigt sätt utan långa infodumpar. Hatar långa infodumpar.

Sedan starten har jag hunnit skriva nio tusen ord på nya versionen och jag siktar på ett slutmål på 80-90 tusen ord. Jag har satt en egen deadline för att ha något att jobba mot och planen är att ha den här vändan färdig före jul. Då är tanken att skicka det till testläsare och förlag så får vi se om det bär eller brister…

Nu har jag fyra dagar ledighet framför mig då barnen har höstlov. Det blir alltså inga skrivdagar den här veckan. Men förhoppningsvis får jag till någon mer kväll och några timmar i helgen. Idag går tiden åt till att öva in ett föredrag som jag ska hålla på biblioteket i Öregrund ikväll. First things first 🙂

En vända till…

Japp. Då har jag gjort det. Jag har skrivit ut manuset och i morgon har jag tänkt börja med omskrivningen som jag hoppas blir den sista, även om det så klart kommer återstå mängder av redigering av olika slag framöver.

Planen är att tänka igenom varje kapitel noggrant innan jag skriver om det. Vad har det för syfte, vad vill jag förmedla, vad måste vara med? Jag har skrivit en lista, så klart 🙂 , med punkter som jag behöver tänka igenom hur de bör placeras ut genom manuset. Överst på listan står två punkter med dubbelt så stort typsnitt, nämligen de som representerar den röda tråden. Det är nu jag måste se till att följa den röda tråden genomgående så att allt blir sammanhängande och begripligt samtidigt som handlingen drivs framåt i ett bra tempo. Spännande…

Det jag klurar på in i det sista är perspektiven. Just nu är huvudkaraktärens kapitel i jag-form och övriga kapitel i tredje person, men jag har mer och mer börjat överväga att skriva allt i tredje person. Behöver det verkligen vara i första person?Samtidigt tycker jag själv väldigt mycket om att läsa böcker skrivna i jag-form och ser fördelar med att välja just den formen pga en del saker i min karaktärs personlighet som jag tror går att komma åt på ett djupare plan då. Men jag vet också att många har väldigt svårt för att läsa böcker i jag-form och stör sig på det…

Jag tror att det här beslutet kommer att fattas först i morgon när jag sätter igång. Kanske får jag prova några olika varianter för att se vad som känns bäst 🙂 Dessutom tror jag att jag nu inför ett personligt lässtopp för att verkligen hitta fram till min egen röst och ton utan att påverkas av vad jag läser, vilket annars är lätt hänt. Berget av olästa böcker får vänta.

Vad föredrar ni, att läsa och att skriva? Första persons perspektiv eller tredje person?

Handstil

Jag jobbar deltid för att dels så klart få mer tid med mina barn, men även för att kunna få mer tid till skrivandet. Men när man jobbar deltid med lediga dagar i veckorna blir det lätt en hel del annat som ska hinnas med också. Somliga ärenden måste helt enkelt bokas in när tiden finns. Idag var en sådan dag och jag fick slita mig från datorn och åka till veterinären med vovven. Ett besök som resulterade i antibiotika och krage, vilket hunden inte är särskilt nöjd med. Det har krockats med diverse möbler här hemma under eftermiddagen och dricka vatten är en utmaning…

Lite redigering har jag ändå hunnit med och jag har suttit med min anteckningsbok och fört in ändringar. Börjar känna att jag lyckats peta in det jag tänkt nu. Det är ett tips när allt känns trögt och svårt, att i stället för att stirra på textmassan på skärmen släppa loss med pennan i ett block.

Jag köper en stort block för varje manus. Då jag är en planerande människa blir det en hel del listor över nästa steg i skrivandet, men också en hel del annat. Jag använder gärna blocket för att skriva fördjupningar i bakgrund och karaktärsdrag för att sedan pytsa ut det, tycker att det blir ett friare sätt att skriva som lättare släpper loss kreativiteten och tankarna. Jag skriver ned nya scener som dyker upp och formuleringar som plötsligt kan dyka upp i huvudet. Blocket är ju också lättare att bära med sig för att jobba vidare när andan faller på 🙂

Hur skriver ni bäst? För hand eller på datorn?

Tvivel

Jag har den senaste tiden befunnit mig i en extrem svacka. När man skriver slås man förr eller senare av tvivlet på den egna förmågan, och det har slagit till hårt på mig. Jag har varit på väg att ge upp manuset men försöker påminna mig om att så har jag känt med båda mina tidigare manus också, och om jag bara håller ut så kommer det att vända. Ändå har det varit tungt när jag inte känner mig nöjd med det jag åstadkommit. Tycker heller inte att det går framåt i den takt som jag önskar.

Men jag är inte beredd att ge upp. Så jag har tänkt igenom varför jag känner som jag gör och försökt bena ut problemen. En stor orsak tror jag är att jag nu har släppt bok två år i rad, och på något sätt sätter jag press på mig själv att jag måste ha en bok färdig att ge ut nästa höst.

Det kommer inte att gå.

Med mina två första böcker är det viktigt att minnas att den första boken tog tre år från start till utgivning och att jag då arbetade parallellt på båda böcker en tid. Det har jag inte gjort den här gången i samma utsträckning och jag inser nu att jag behöver 1 1/2  år för att skriva färdigt ett manus. Det kräver tid att få allt att landa, att reda ut problem och hitta lösningar. Att inse vad det är man vill skriva. Så jag har släppt tanken på hösten 2018 och ser i stället en vår full av redigering framför mig för att få det här manuset så bra som jag kan.

Problem nummer två för mig är nog att jag tappat lite vad det är jag vill skriva. Jag har spunnit vidare på en idé som slutat med ett extremt spretigt manus. Nu har jag försökt bena ut vad det egentligen handlar om, vad jag vill få fram. Jag har skrivit ned vad jag tycker gör en bok bra och tänkt igenom hur jag ska få in det här i mitt manus. Och det har gjort att en ny gnista tänts.

Sammanfattat så har jag insett att jag behöver mer tid och jag har tänkt igenom vad det är jag vill uppnå, och det sammantaget har gjort att jag känner ny lust att färdigställa manuset och ett nytt hopp har tänts att det kan bli något av det. Och när det gäller hur fort jag tar mig framåt är det nog inte så illa som det känns. Mina tre skrivdagar förra veckan ökade manuset faktiskt med fem tusen ord, och idag har det ökat med drygt två tusen till. Så något händer i alla fall. Och när det gäller spretigheten tror jag att det löser sig lite av sig själv när jag snart börjar på mina andra omskrivning. Allt det här som idag känns spretigt är det som kommer bli en bra och fyllig backstory till allt. Det gäller bara att välja var och hur det ska visas.

Ett väldigt svamligt inlägg blev det här, men det har känts väldigt tungt en tid nu och jag behövde skriva av mig lite 🙂

Önskar er en trevlig dag! ❤

Tre i rad

När man bestämmer sig för att gå ned ytterligare i arbetstid och minskar tiden med två timmar i veckan i snitt kan det här hända: Tre skrivdagar i rad den här veckan! Tisdag, onsdag, torsdag. Bortsett från ett morgonmöte på två timmar i morse. Hur bra är inte det?

När jag ändå var klädd och anständig och befann mig inne i ”stan” beslutade jag mig för att försöka mig på att skriva på ett kafé. Jag skriver i princip alltid hemma och har ofta massor av annat som drar och lockar och gör att det tar tid att komma igång. Men på ett kafé har jag inget internet på datorn, dessutom bär det emot att bara sitta där i tre timmar och stirra ut i tomma luften, så jag blir lite mer manad att faktiskt åstadkomma något. Och det gick faktiskt bra. Fick ihop ca tusen ord som jag stoppat in i manuset och som bygger ut min huvudkaraktärs bakgrund. Dessutom fick jag väldigt gott fika 🙂

I morgon ska jag förutom att fortsätta redigera göra ett besök på SPF´s onsdagskafé i Öregrund och prata om mitt skrivande och mina böcker. Och inte bara det, i morgon kväll håller Stadsbiblioteket i Gävle ett samtal med mig kl 19. Så det blir en fullspäckad dag! Torsdag fortsätter redigeringen och jag tror att jag börjar närma mig en andra omskrivning av manuset.

Kanske börjar jag närma mig ett slut… 🙂

Sorterar intryck och blickar framåt

Så var det Bokmässa i helgen! Jag var där torsdag till söndag och har nu landat hemma igen efter fyra väldigt intensiva, välfyllda dagar. Tanken var att jag skulle gå och lyssna på en del andra författare. Det blev inte av. Jag spenderade större delen av tiden i montern med min bok och tiden flög iväg. Hade också planer på att köpa med mig massor av böcker hem. De planerna grusades också då jag insåg att väskan jag tagit med mig i princip var fullpackad redan från början. Lite böcker blev det ändå, men bara tre av dem rymdes i väskan. Resten fick jag släpa hem i en kasse 🙂

Men det har varit en väldigt trevlig och inspirerande mässa, full av möten med läsare, bokbloggare, författarkollegor. Det är så roligt att få vistas i den där miljön som är fylld av böcker och människor som älskar dem. Jag har sugit åt mig inspiration av andra mer erfarna författare, ätit trevliga middagar med författare och förlag, minglat runt i montermingel både torsdag och fredag efter mässans stängning. Det har verkligen varit toppen även om man blir extremt utmattad av att vistas bland så mycket människor och hela tiden vara omgiven av ett sorl med ganska hög ljudnivå. De fyra dagarna kändes definitivt i både kropp och huvud.

Glad och nöjd är jag nu peppad att arbeta vidare på mitt manus under hösten. Kämpar på här hemma idag men känner att startsträckan är lång efter att ha haft ett uppehåll. Positiv som man är tog jag ju med ett block till mässan med tanken att jag skulle förbereda en hel del inför redigeringen, men jag har inte öppnat blocket en enda gång… Det har inte funnits varken tid eller ork! Så nu är det nya tag som gäller för att komma vidare 🙂

Bjuder på lite bilder från årets mässa här nedan. Var ni där?

På plats i montern

Anders Tengner bjöd på pimpade hamburgare i Bokfabrikens monter

Författarmiddag på fredagen med ett härligt gäng

I väntan på mat

Samtal på monterscenen tillsammans Ingrid Elfberg

Birgitta Bergin, Christina Larsson, jag och Efter Emma 😉

Bokfabrikens montermingel på torsdagen med Anna Ihrén

Samtal på monterscenen på söndagen innan lååång resa hem igen…