Förlagsbesök

Välkomnar denna nya vecka med öppna armar. Förra veckan var verkligen en pärs. Sommartid som ställer till sömnen när man har barn och gjorde att jag varit konstant trött förra veckan, utbildning heldag i Stockholm med extremt tidig morgon samt  andra inbokade måsten. Men också ett otroligt spännande inbokat besök på förlaget!

I torsdags fick jag besöka Bonnier Bookery i Bonniers hus på Sveavägen. Jag fick då träffa alla som jobbar där och hade ett manusmöte med min förläggare där vi gick i genom i stort sett hela manuset och vilka ändringar som behöver göras i första steget. Därefter var det en fotografering inbokad för att ta porträttbilder av mig inför kommande släpp. Jätterolig dag! Men lång då jag även hade ett bankmöte inbokat kl 8 på morgonen…

Nu sitter jag på veckans första skrivdag av två och sätter tänderna i de här ändringarna. De flesta är mindre saker som ska förtydligas och för långa tillbakablickar som ska kortas ned, men det är även ett par större ändringar som jag hoppas få ordning på idag. Bland annat är det ett par karaktärer som har alla anledning att frukta sin fortsatta existens…

Torsdag har jag tänkt att jag ska vara klar med det här och då går manuset vidare till redaktören. Blir en hel del redigering kommande tiden så jag har bett min man skaffa ett nytt tv-spel så att han har något att syssla med på kvällarna 😉

Annonser

Vårkänslor

Oj, oj, oj. Inser nu hur fruktansvärt länge sedan det var jag skrev något här på bloggen. Tänkte för mig själv att det gått en månad eller så men ser nu att det var i oktober jag skrev senaste inlägget. Nåväl. Tanken är att jag ska försöka skaka liv i det här nu när våren kommer, för det börjar nämligen hända grejer 🙂

Jag lovar att jag inte suttit sysslolös under de här månaderna. Jag har jobbat väldigt hårt på en omarbetning av manus som sedan gått iväg till förlag på nytt. Ganska omgående efter att manuset lämnat mina händer och min kontroll började jag skriva på min ungdomsroman, och under den här tiden har jag hunnit skriva ett första utkast som jag nu redigerar och skriver om.

Så till de goda nyheterna. Jag har skrivit avtal! Mitt kära manus som har hängt med under två år nu får ett hem hos Bonnier Bookery som kommer att ge ut det 🙂 Helgen kunde inte ha börjat bättre och jag är otroligt glad och förväntansfull inför samarbetet som börjar ganska omgående.

Häng gärna med på min resa och arbetet fram till utgivning!

 

”När kommer nästa bok då?”

Det finns några frågor här i livet som man inte alltid vill få.

Är du gravid? Väldigt jobbig fråga om man inte är det eller inte vill avslöja graviditeten. När man väl fått barn brukar det inte dröja länge innan man får frågan om när nästa barn kommer. Själv är man utmattad av konstant sömnbrist och har inte ens börjat tänka i banorna att man skulle vilja öka på utmattningen med ett barn till. Efter andra barnet fortsätter frågan komma för efter två pojkar måste vi ju vilja ha en tjej också… Nej.

Och nu frågan om när nästa bok kommer. Missförstå mig inte. Jag är jätteglad att mina böcker blir lästa, jag är otroligt glad att människor intresserar sig för mitt skrivande och hur det går och väntar på nästa bok. Men när man själv inte har något svar på frågan blir den efter efter en si så där tjugo gånger aningen jobbig.

Som ni kanske märkt är den här bloggen minst sagt åsidosatt sedan en tid tillbaka. Det beror till viss del på att tiden inte räcker till, men det beror till stor del på att jag fått ett stort bakslag kan man säga. Från att i början av 2017 varit på topp, överlycklig över bokkontrakt med ett traditionellt förlag, salig över att ha skrivit avtal med en agentur, så är jag nu tillbaka på ruta ett.

Jag står utan förlag.

Jag har ett färdigskrivet manus men har ingen aning när det kommer ut som bok och vilken form. Om det ens kommer ut. För närvarande söker jag nytt förlag att samarbeta med. Manuset har varit ute på en vända till förlag och jag håller nu på och arbetar om stora delar av det för att sedan skicka tillbaka till två förlag som visat intresse. Den alltid återkommande känslan av att vilja ge upp har åter pockat på min uppmärksamhet men jag har nu landat hyfsat i situationen och försöker göra det bästa av den.

För att ge upp finns inte på kartan.

Så det är där jag befinner mig just nu. Omarbetningen flyter ändå på hyfsat, jag försöker blicka framåt och vet att faller den här idén har jag många fler på tur. Någonstans finns förlaget för mig.

Håll tummarna för mig att vi hittar varandra snart.

Låsning

Just nu känner jag en ganska stor frustration i mitt skrivande. Jag vill så mycket men har lite grann hamnat i ett läge där jag inte riktigt vet hur jag kommer vidare. Jag väntar på en del svar som gör att jag inte riktigt kan planera hur jag ska lägga upp hösten, och det gör att jag inte heller vet om jag ska satsa på att redigera mitt färdiga manus eller skriva på mitt nya. Jag antar att jag helt enkelt får ta det lite som det kommer och hoppas att det löser med tiden. Och tills det gör det känns det mest logiskt att skriva på mitt nya manus, så det är det jag har ägnat de senaste skrivdagarna åt.

Hur segt det än går så går det ju ändå framåt och idag kan jag konstatera att jag nu har skrivit elva tusen ord på mitt nya manus, och det känns riktigt roligt. Vissa kapitel i min planering försvinner, andra kommer till. Det är otroligt spännande att inte ha bråttom och se var historien och karaktärerna för mig trots att jag har en ganska utförlig synopsis. Något jag lärt mig är just att inte ha så bråttom utan att stanna upp och verkligen fundera över vad jag egentligen vill berätta och se till att det når fram. Har lagt upp manuset som ett nytt projekt i min skriv-app som håller ordning på hur mycket jag skrivit och hur mycket som är kvar. Enligt den har ju nu skrivit 16 % om jag utgår från att manuset ska bli 70 tusen ord. Nu tror jag i och för sig att jag skrivit lite mer än 16 % då mina första utkast sällan blir så pass långa innan alla detaljer är på plats. Men det ska bli spännande att se!

Utöver mitt skrivande har jag även fått delta vid invigningen av nya kulturhuset där jag bor, en trevlig dag då många av mina böcker hittade nya läsare. Och otroligt roligt att få se det nya biblioteket där jag absolut kan tänka mig att sitta och skriva framöver.

Hoppas att ni har det bra i höstvärmen och att skrivlusten infinner sig för er under de mörka kvällarna! 😉

Seg i starten

Idag går skrivandet verkligen inte i många knop. Teet är på plats, datorn är startad men jag springer mest runt och tvättar, plockar, surfar efter namn på husdjur(ska hämta hem en liten marsvinsunge på söndag 🙂 ) Dessutom var jag tvungen att gå upp klockan sex i morse för att hinna tvätta håret på barn som lusbehandlats över natten. Härliga skolstart…

I tisdags var jag riktigt på hugget. Jag gick igenom hela mitt gamla manus och skrev sedan ett nytt kapitel på det nya. Jag antecknade också några saker som jag skulle tänka igenom till idag och det stora problemet är väl egentligen att jag inte gjort det. Inte en enda av punkterna.

Så att kasta sig in i en ogenomtänkt redigering känns inte som ett alternativ, och att skriva på nya manuset är fortfarande lite trögt då jag inte kommit fram till namn på en enda(!) karaktär ännu. Alternativ två kändes ändå som det bästa av två dåliga så jag segar mig fram en mening i taget och har under tiden åtminstone kommit på namn till en av karaktärerna 🙂 Det får bli en lite lugnare dag helt enkelt där större delen av arbetet sker i huvudet. Förhoppningsvis kommer jag bättre förberedd till nästa skrivpass!

Hösten

Sommaren börjar lida mot sitt slut och hösten kommer med stormfart. Häromdagen var det bara nio grader när jag följde barnen till bussen och luften börjar kännas annorlunda. Lite skönt tänker jag ändå som lite grann gått och längtat efter att skolan ska börja så jag får tillbaka mina skrivdagar 🙂

Jag följer en hel del författare i sociala medier och kan avundas de som håller igång sitt skrivande under sommaren. Det är ju egentligen den perfekta tiden att skriva med sina ljusa kvällar. Men jag kan verkligen inte skriva på sommaren, det går inte. När barnen och mannen är lediga vill jag tillbringa dagarna med dem, inte låsa in mig med datorn. Och när barnen väl gått och lagt sig, vilket blir väldigt mycket senare under sommarlovet, så vill jag umgås med min man under ljumma sommarkvällar, äta ute eller göra något annat trevligt. Så jag har verkligen haft semester från skrivandet hela sommaren, bortsett från när andan föll på och jag spontanskrev ett första kapitel på nya manuset…

Så nu är det en extremt taggad författare som ser fram emot vad hösten har att erbjuda!

Den här veckan har jag redan haft två skrivdagar. Planen för hösten är nu att bearbeta mitt befintliga manus så att allt faller på plats och blir mer spännande, samt skriva ett första utkast av min nya manusidé. Redan efter de här två dagarna kan jag känna att det blir bra att varva lite mellan dessa två uppgifter för att inte köra fast och få variation. Jag har fattat ett beslut att fortsätta jobba deltid en tid framöver för att ge skrivandet en ärlig chans, och det känns fantastiskt skönt nu när beslutet är fattat.

2 000 ord är skrivna på nya manuset, tre kapitel har skrivits om i det befintliga manuset och tre andra kapitel har redigerats utifrån nya förutsättningar. Jag är på gång och jag är laddad, nu kör vi!

Semester

Djupt in i semestern har energinivån sjunkit långt, långt under vad som kan anses vara kreativt. Skrivandet känns just nu väldigt långt borta och jag vet att det kommer att vara svårt att komma igång igen. Trots det har jag börjat skriva på första kapitlet till nästa idé då jag inte riktigt kunde hålla mig längre. Men sedan tog det stopp.

Jag kan ju verkligen inte klaga på semestervädret och med en vecka på Cypern har jag dessutom fått mer sol än jag hoppats på. Sol, bad, god mat och goda drinkar. Efter en campingresa ned i södra Sverige lunkar vi mest runt hemma nu och den där gnagande ångesten över att semestern är slut om en vecka börjar bli starkare.

När det oundvikliga ändå sker och semestern är slut har jag ändå tänkt ta tag i skrivandet i liten skala. Har fått en del feedback på mitt manus som sätter igång tankarna på hur jag kan vässa det till att bli bättre och det finns en del att jobba med. Samtidigt växer nya manuset fram mer och mer i huvudet och jag börjar få en alltmer tydlig bild av vad det är för historia jag vill berätta. Men en sak i taget. Och än har jag sju lediga dagar kvar som jag kan ägna åt att beta av högen med påbörjade böcker…

Fyra av dem har jag nu slukat på några dagar, vi får se hur många fler jag hinner med 🙂

Vad läser ni i sommar?

Pocket!

Idag är ingen vanlig dag! Nej, visst, det är nationaldagen också. Men vet ni? Idag släpps Efter Emma som pocket!

Så idag äts jordgubbstårtan av fler än en anledning 🙂

Redan igår kunde jag hämta ut paketen med mina friex, och det är ju något alldeles särskilt att få hålla i sin egen bok. Igen. Så liten, så fin, så perfekt. Love it.

Hoppades på att få fira mer än så då Författarfondens stipendier meddelades den här veckan, men tyvärr blev det inget stipendium för mig. Det gör att jag känner en hel del oro och ovisshet inför hösten eftersom jag bara är garanterad deltid fram till mitten av oktober. Har ingen aning om hur jag ska göra men väljer att inte tänka på det alltför mycket. Först ska jag njuta riktigt ordentlig av sommaren och semestern som börjar på fredag.

Och njuta av tårtan ❤

Bokcirkel

Hej tisdag, hej skrivdag!

Idag går planerandet vidare för mina två nya idéer som båda börjar lossna mer och mer. Vuxenmanuset har jag ganska klart för mig så där gäller det nu att välja ut vilka scener som bäst berättar historien och hur dessa ska placeras ut och börja gömma små ledtrådar och villospår på lämpliga ställen. Ungdomsmanuset har fortfarande ett par större frågetecken som behöver redas ut innan jag kan gå vidare med handlingen. Men jag börjar bli så sugen på att skriva på något nytt nu!

Chansen att jag börjar skriva på ungdomsmanuset redan under sommaren är ganska stor måste jag säga, något måste man ju ha för sig 😉 Vuxenmanuset blir ett lite större projekt så där väntar jag nog till höstens disciplin och lämpligt skrivväder och ägnar sommaren åt att slipa detaljerna på min synopsis. När nu den blir klar…

För en vecka sedan gjorde jag något som jag drömt om sedan jag skrev mina första bok. Jag var inbjuden som gäst till en bokcirkel som precis hade läst min första bok Skuggan av henne och skulle diskutera den. Som överraskningsgäst dessutom, så endast värdinnan visste om att jag skulle komma! Det var jätteroligt att få träffa entusiastiska läsare som ställde frågor om karaktärerna och deras bakgrund och att få höra hur de upplevde boken. Kul att påminna mig själv om handlingen också eftersom det var ett tag sedan jag skrev boken och hade den i huvudet. Dessutom hade de den goda smaken att ge mig choklad 🙂

Framför allt blev jag otroligt sugen på att starta en egen bokcirkel! Känner att jag saknar att ha någon att diskutera läsupplevelser med. Deras upplägg verkade också så trevligt med träffar med ca två månaders mellanrum där värden bjöd på soppa och någon enklare efterrätt. Så nu ska jag genast börja fundera på vilka jag kan samla ihop för att starta en egen liten bokcirkel med trevliga träffar.

Är ni med i någon bokcirkel?

Tid

Jag är övertygad om att det bästa du kan ge dig själv och ditt manus är tid. Jag är själv en väldigt otålig människa, får jag en idé vill jag se den klar snabbt som ögat och kan ofta bli frustrerad över hur lång tid allt tar(vilket ofta får mig att undra hur jag står ut med att skriva böcker… 🙂 ). Men efter att ha jobbat på mitt senaste manus i drygt ett år nu ser jag fördelarna med att ha is i magen och inte hasta fram.

Det är så lätt att tänka att nu räcker det väl? Nu har jag fastnat och kommer inte längre, det är bra nog. Men låter man det bara ta tid så kommer man snart hitta delar som går att finslipa ytterligare, man hittar områden som går att utveckla. Framför allt hittar jag delar som kan gestaltas mycket bättre i stället för att bara konstatera kort för läsaren att så här är det.

Idag har jag ägnat mig åt att gestalta en relation genom avgörande tillbakablickar, och det gör ju så otroligt stor skillnad. Genom att få ta del av det som leder fram till något lär man känna båda karaktärer och får en helt annan förståelse för vilka de är och vad som ligger bakom. Och det är det här som jag egentligen tycker är svårast med skrivandet, att hitta vilka delar som behöver gestaltas djupare och veta på vilket sätt jag gör det bäst. En viktig del i att komma underfund med detta är just att låta sig själv ta tiden att känna efter och fundera, och att ställa sig själv frågor gång på gång. Varför, varför, varför? När man känner att det finns svar på alla varför och att svaren framgår utan att du talar om det för läsaren så börjar man kanske närma sig slutet ändå 🙂

Någon som är väldigt bra på miljöbeskrivningar och att gestalta karaktärer är Karin Slaughter. Så bra att det nästan slår över till att bli för mycket och jag kan ofta känna att hennes böcker kunde må bra av att kortas ned och stramas upp en aning. Men efter att ha läst en av hennes böcker kan jag själv minnas hur solen kändes och hur luften smakade, som om jag varit där. Senaste boken jag läste var Den goda dottern, och efter att ha läst ut den var jag så imponerad över hur otroligt väl jag kände de två huvudkaraktärerna och vilken tydlig bild jag hade av dem som personer utan att hon egentligen talat om det för mig. Och det uppnår hon genom att med en fantastisk fingertoppskänsla placera sin karaktär i just rätt scenario där hon med precis rätt beskrivningar av miljö och klädsel får fram exakt vem den personen är. Behöver ni lite inspiration i gestaltning och miljöbeskrivningar kan jag definitivt rekommendera hennes böcker 🙂

Den goda dottern