På gång!

image

Hann se en glimt av solen efter jobbet idag innan den försvann i horisonten bortom Öregrund. Skönt att veta att den finns där.

Idag fick jag ännu en refusering av mitt manus. Måste säga att det är svårt att inte bli uppgiven då man får nej, på nej. Men skam den som ger sig! Jag har nu påbörjat andra utkastet av mitt nya manus. Det här utkastet då man faktiskt måste stanna upp och tänka efter vad man skriver och varför. Mycket mer ansträngande, men roligt att se vad det blir av allt.

Jag läste en gång ett citat av Astrid Lindgren. Minns inte exakt hur det löd, men det var något i stil med att man ska betrakta varje kapitel som en egen liten novell. Och det är något jag ska ta fasta på. Jag försöker tänka igenom varje kapitel vad meningen är, hur det driver handlingen framåt, vilka ledtrådar som måste planteras. Men jag ska även försöka se till att varje kapitel blir sin egen lilla enhet och att det ger något att läsa dem. Ska bli intressant att se om det lyckas.

717 ord skrivna ikväll och prologen klar. Jag är på väg 🙂

Så nära, men ändå så oändligt långt borta…

Så kom den till sist. Refuseringen jag inte ville ha.

I slutet av januari skickade jag in mitt manus till några av de större förlagen. Efter fyra veckor fick jag ett mail från ett förlag som berättade att de läste med stort intresse men behövde mer tid på sig. De undrade om jag skickat till fler förlag och ville att jag skulle ta kontakt med dem om något annat förlag hörde av sig till mig. Förlaget var Norstedts.

Jag kan ärligt säga att de där två veckorna som jag gick och väntade var de längsta i mitt liv. Till sist kom mailet som innan jag ens läste bekräftade att det inte var ett ja. Dock tyckte de att manuset hade många kvaliteter och de gillade handlingen. Det som inte räckte ända fram var karaktärerna som behövde fördjupas. Ett par av de var för shablonmässiga och behövde göras mindre övertydliga. Det var ungefär det jag hade att gå på, inte så mycket alltså. Men de ville gärna läsa igen om jag valde att arbeta igenom manuset. Vilket jag gjorde.

Jag skrev om hela manuset från början till slut, det ökade med ca 20 tusen ord och jag utvecklade min andra huvudkaraktärs mål och konflikter. Skickade även manuset till lektör på nytt och gick igenom det en vända till. Efter fem månaders arbete skickade jag tillbaka manuset till Norstedts och har nu gått och väntat sex veckor på svar igen. Idag kom det. Ett mail. Manuset håller fortfarande inte för utgivning. Karaktärerna är för svagt tecknade. På sätt och vis känns det skönt att äntligen få veta och kunna släppa det och sluta hoppas. Samtidigt känner jag mig idag fruktansvärt tom. Det här är det första manuset jag skrivit och skickat in, och självklart kan allt inte gå så lätt som jag hade hoppats. Min framtid hänger inte på just det här förlaget, eller just det här manuset. Även om det känns trist att ha varit där och gjort någon lite intresserad men inte lyckats hålla hela vägen.

Jag känner att man vid sådana här tillfällen får välja. Vill jag ge upp, eller vill jag ta till mig det som inte håller och arbeta ännu hårdare på det? Jag väljer självklart det senare alternativet. Jag är långt ifrån redo att ge upp, jag har så mycket mer att ge. Så mycket mer att lära.Och än har jag inte gett upp på det här manuset heller. Vi får se vad framtiden har att ge.

Men ikväll väljer jag att gräva ned mig under en filt i soffan och sörja det som inte blev. Tröstätande på en stor äpplepaj. I morgon blir det nya tag, och nya mål 🙂

image

En stor dos socker för att döva smärtan

Ta det onda med det goda

image

 

I slutet av förra året skickade jag in ett bidrag till Andra Världars kommande antologi om svenska spöken. Under våren fick jag sedan veta att jag var en av trettio som gått vidare för närmare granskning och en eventuellt plats i antologin. Tyvärr fick jag för några dagar sedan besked att jag inte kommit med. De tyckte att novellen var välskriven med en hög grundkvalité, men urvalet var baserat på noveller som gav en sammanhängande världsbild. Vilket jag helt förstår då själva temat för mig inte gav någon klockren idé. Så min novell var nog helt klart lite för svävande utan någon röd tråd 🙂 Men väldigt generösa var de och returnerade den lektörslästa novellen med kommentarer, så då har man i alla fall lärt sig något av erfarenheten! Ska bli kul att läsa bidragen som kom med.

I övrigt går det som vanligt framåt. Fem kapitel kvar att gå igenom av romanen. Fem! Och så några små detaljer till. Snart så, seglar manuset iväg igen… 🙂

image

 

Hur gott är det inte med färska hallon?!

Flykt från vardagen

Igår kväll kom vi hem från en kryssning med Birka Paradise. En liten tripp för att komma bort från vardagen och en ett äventyr för barnen. Bokade en lyxhytt som var ungefär som ett vanligt hotellrum (lite mindre) och har njutit av god mat och avkoppling. Besökte även baddäcket där vi badade bubbelpool och barnen lekte i poolen. Poolen som jag efter att ha tagit ett kort dopp uppskattar till ca 16-17 grader varm (kall…). Varför värmer de inte upp den?! Barnen kämpade tappert ändå där i, själva gav vi upp då det var så kallt att det gjorde ont att vara i den. Borta bra men hemma bäst, alltid skönt att få sova i sin egen säng 🙂

Och rekordet i snabb refusering går till…. Kalla Kulor förlag! Som redan 16 timmar efter att jag mailade in mitt manus gjort bedömningen att det inte var något för dem. Tack för snabbt svar, antar jag. Och med ens förstår jag det här stora problemet med att få förlagen att ens läsa manuset. Men jag håller humöret uppe, och jobbar vidare på nästa manus! 🙂

image

Tröstar mig med en god räksmörgås 🙂

En glädjande refusering!

Idag kom det… Svaret på novellen som jag skickat till Året runt. Pulsökning denna gång också, speciellt med tanke på att jag denna gång var säker på att novellen var bifogad.

Det blev ett nej, men det bästa nej man kan tänka sig. Och en känsla av att det inte är kört än. Hon skrev ett lååångt mail tillbaka med massor av konstruktiv kritik och förslag på hur jag kan utveckla handlingen. Förlåt om jag nu överöser er med citat, men hon tyckte att det var ”riktigt välskrivet och bra”. Med en ”vältecknad huvudperson och en attraktiv hjälte”.

Däremot tyckte hon att det bara var ett första utkast på själva storyn. Hon önskade bland annat mer information om mordoffren och en mer utvecklad förövare med någon anknytning till offren. Hon skrev även att jag hade ”ett jättebra spänningsrecept”.

Så för att vara en refusering var den väldigt upplyftande! Det är ju det första jag någonsin skickat in, så jag känner mig ändå förväntansfull. Ska gå igenom hennes förslag och redigera och sedan göra ett nytt försök. Största utmaningen blir nog att få till alla ändringar utan att överskrida maxantalet för tecken… Wish me luck! 🙂