Det blev med ens väldigt tydligt att jag i våras lämnade mitt påbörjade manus vind för våg för att i stället redigera om mitt första manus. Glad i hågen och peppad att fortsätta startade jag datorn och öppnade dokumentet. Inser med fasa att jag slutat mitt i ett kapitel… Jag kan säga att den röda tråden för just den scenen sedan länge lämnat mitt huvud och just det där kapitlet kommer behöva skrivas om rejält.
Men när den puckeln väl var passerad har det flutit på väldigt väl och jag börjar sugas in ordentligt i historien och ser fram emot att binda ihop allt 🙂 Är så himla glad över min tydliga synopsis som är guld värd. Jag vet vad varje kapitel ska handla om i stora drag, och vet precis var jag är på väg och vad som ligger bakom allt som händer. En sådan lättnad. Sedan att jag också insåg att jag inte längre kom ihåg vad min huvudkaraktär hette är en annan femma 😉 Men hela skrivandet flyter på otroligt bra just nu och det enda jag vill göra är att sätta mig med datorn.
Då jag hastigt och lustigt pausat projektet i våras stannade ordräknaren på tio tusen ord, och jag har nu utökat mängden till runt tjugo tusen. Och många fler ska det bli…
Drömmen om en bok 
Vad härligt det låter! Heja!
Känns härligt! Kör på så länge känslan håller i sig, för rätt som det är tar det väl tvärstopp… 🙂
Bra jobbat!!!
Tack! Är så himla peppad just nu 🙂
Har läst om en del som stannar mitt i en mening för att sen t upp det. Men det beror ju lite på hur länge man är borta från manuset
Ja, min gräns gick nog vid sex månader för just det kapitlet. Men med hjälp av min synopsis är jag på banan igen 😉
Vad härligt! Det måste ha varit häftigt att läsa igenom det efter så lång tid. 😊
Ja, det är så spännande att titta på det man skrivit och känna hur hela kroppen spritter av energi att fortsätta på historien. Jag hoppas att det i slutändan blir lika bra som det känns nu 🙂
Hehe, misstänker att det är sådana här gånger jag också hade haft nytta av ett synopsis. För manuset jag pausade i (och som jag inte haft tid med förrän nu över två månader senare) lär jag nog få läsa igenom igen för att komma ihåg alla detaljer 🙂
Ja, i de här fallen är det nog ett bra hjälpmedel 🙂 För mig räcker det att kika på min synopsis så minns jag vad som händer i varje kapitel. Men det är ju så olika vad som passar. Det har visat sig att noggrann planering innan start är det som fungerar bra för mig 🙂
För flera år sedan hade jag en manuspaus på något år (?) och när jag skulle börja på nytt hade manuset försvunnit – hade bytt dator och sparat dåligt antar jag… Ingen större skada skedd bara att skriva om. Men jag bytte namn på en huvudkaraktär för jag fick för mig att han hetat så. Ändå skavde namnet varje gång jag skrev det. Kom på långt senare vad han egentligen hette och ersatte då namnet. Och allt kändes bra igen 🙂
Haha, namnet har ganska stor betydelse för känslan 🙂 För mig är det lite tvärt om… När jag letat mig tillbaka och såg vad hon hette undrade jag vad sjutton jag tänkte som gav henne det namnet! Hon får nog byta namn i nästa utkast 🙂