Bokmässan

Har haft så fruktansvärt mycket i huvudet den senaste tiden att tiden inte riktigt räcker till. Redigeringen kryper långsamt framåt, och jag inser redan nu att det kommer att bli en omskrivning till. Jag fungerar så helt enkelt. Jag har haft så stort fokus att få berättelsen och händelseförloppet på plats att röst och ton inte funnits med i bakhuvudet. Och för mig blir det ett alldeles för stort jobb att få till det i en redan existerande text. Att sitta och radera, flytta, lägga till. Nej. Det går inte. Jag är en flödesskrivare, så jag vill hitta känslan och sedan bara låta orden flöda ur fingrarna.

Men innan jag kommer så långt så ska jag sätta allt in i minsta detalj är tanken. Det jag gör nu är att jag gräver ned mig i karaktärernas bakgrund, hittar händelserna i deras förflutna som har format dem, vad det är som driver dem i deras handlingar, vad de söker. Jag försöker hitta berättelsens tema och förstärker det, fyller ut med nya kapitel som fördjupar och utvecklar. Därefter blir det en genomgång av miljöer och karaktärers utseende och rörelsemönster m.m, innan jag sedan planerar att skriva om allt igen… 🙂

I morgon väntar en efterlängtad skrivdag och sedan packar jag ihop för att åka till Bokmässan. Datorn lämnar jag hemma men ett block får följa med för eventuella tankar och idéer som kan dyka upp kring manuset och redigeringen.

Kommer ni till Bokmässan? Vore roligt att ses i så fall 🙂 Mig hittar ni i Bokfabrikens monter B08:19

Torsdag kl 18-19 Bokfabrikens montermingel

Fredag kl 10.30 bloggfrukost

Lördag 15.30 samtal om onda kvinnor i den psykologiska spänningslitteraturen

Söndag 11.45 samtal + signering

Annonser

Översikt

Igår gjorde jag något som jag borde ha gjort för länge, länge sedan. Jag lade till rubriker i mitt dokument! Så enkelt, men så himla bra. Har läst tips om det tidigare men inte riktigt tagit det till mig, men igår tröttnade jag på att skrolla igenom texten på måfå i jakt på något stycke som jag inte mindes var det befann sig. Genom att ge varje kapitel en rubrik, där jag också skriver lite kort om vad kapitlet innehåller, så har jag nu en lista över alla kapitel vid sidan om dokumentet. Och med en enkel knapptryckning kan jag hoppa till just det kapitlet som jag vill titta närmare på. Fantastiskt! 🙂

Idag var då tanken att jag skulle börja gå igenom mina redigeringspunkter. Det blev en lista på två A4 när jag skrev ut den. Jag har ju inbillat mig själv att jag börjat gilla redigering, men upptäckte till min fasa att det bara var något jag trodde i min leda av att skriva om mitt råmanus… Det går väldigt trögt. Självklart ser jag fram emot att allt (helt magiskt) ska bli bättre, men jag sitter mest och bara stirrar på skärmen.

Tror att för mig fungerar det inte att sätta mig och tro att jag bara ska kunna prestera en massa i fyra timmar. Jag behöver planering och tydliga steg för att uppnå det jag har tänkt mig. Så jag har bestämt mig för att ägna resten av den här skrivdagen åt att skriva ned de viktigaste delarna att titta på nu, och skriva tydliga punkter(instruktioner) för exakt vad det är jag behöver göra i manuset. Så får det bli en uppgift för nästa skrivpass att utföra själva förändringarna.

Dessutom ska jag skriva ut hela manuset för en genomläsning för att få en bättre uppfattning om vad det egentligen är jag har skrivit… 🙂

Make it work!

Min supersnälla make har tillsammans med HP support fått igång mitt nätverkskort igen och jag kan äntligen använda internet på datorn igen! Tack och lov… ett problem mindre 🙂

Rubriken har jag en känsla av att det inte var länge sedan jag använde, men det är ett ständigt återkommande mantra. Idag har jag första skrivdagen av två i rad och jag känner mig lamslagen. Ända sedan boken släpptes har jag drabbats av en rejäl skrivsvacka och ett enormt tvivel. Jag tror att det beror på den här väntan på att se hur boken tas emot. Jag har sett den fladdra förbi i flödet på Instagram och det blir lite av en oro att inte veta hur den ska upplevas. Nu har de tre första omdömena varit väldigt fina, och det lugnar en del även om jag vet att alla inte kommer gilla boken. Ändå smyger en känsla av tvivel sig på. Kommer jag kunna skriva en bok igen?

Varför skriver jag överhuvudtaget?

Just nu är mitt nya manus en enda stor röra. Det spretar åt alla håll och kanter och jag vet inte om hela idén blir alldeles för otrolig för att sväljas av eventuella framtida läsare. Tankarna på att bara ge upp och radera skiten är stora. Men jag vet att jag haft samma tankar med mina två första manus och att det gäller att hålla ut och inte ge upp. Jag försöker påminna mig om att det inte är vad man berättar som spelar roll ,utan hur man berättar det. Ändå kan man ju inte låta sig själv rusa iväg som ett expresståg i helt fel riktning…

Jag har nu nästan fått ihop ett sammanhängande råmanus i alla fall. Det återstår enorma mängder redigering, vill jag påpeka. Och eventuellt en total omskrivning igen längre fram. Men jag har något att jobba vidare på. Och även om jag kanske kommer få tänka om när det gäller vissa saker så tror jag ändå att det finns något där i grunden. Så jag får helt enkelt ta det hela ett steg i taget, börja peta i redigeringen en punkt i taget och skriva upp de stora frågetecken som dyker upp för att hitta lösningar. Det brukar ju oftast lösa sig om man bara kan sätta fingret på vad som är fel.

Och viktigast av allt, jag måste fokusera på det hela berättelsen egentligen handlar om och se till att bihandlingarna förblir just bihandlingar. Tror det är största problemet nu faktiskt.

Hur går det för er med skrivandet?

När spänningen släpper…

Igår var det äntligen dags! Som jag väntat, längtat, planerat och våndats. Kommer det för några, kommer det för många, har de beställt för mycket böcker, kommer böckerna inte att räcka?

Men det blev alldeles utmärkt!

Festen hölls på Akademibokhandeln i Uppsala centrum, en helt ny butik som är jättefin och stor. Så fort gästerna började komma släppte alla spänningar och det blev en supertrevlig kväll! Jag är så glad att så många ville komma och fira mig och min bok och det var riktigt roligt att träffa både nya och gamla bekantskaper. Enda nackdelen är ju att man hinner prata så lite med alla. Böckerna räckte alldeles utmärkt och gick nästan åt, snacksen räckte och drycken likaså. Gästerna minglade runt fint och samtalet gick bra. Glad och nöjd blev det en sen middag efteråt med representanten från Bokfabriken och min make, och mitt i natten ramlade jag i säng med ett leende på läpparna. Nu fanns ju boken redan ute i handeln, men efter gårdagen är den rejält firad också 🙂

 

Nu blickar jag framåt och laddar först för en signering på hemmaplan på lördag, sedan väntar Bokmässan. Och förhoppningsvis ska skrivandet börja rulla på lite bättre nu också.

Ska ni åka till Bokmässan i år?