Research

Mina damer och herrar, vi har ett råmanus. En dag före utsatt datum har jag idag skickat iväg mitt manus till testläsare. Det nådde inte 80 tusen ord som planerat utan 68 tusen ord, men det kommer förmodligen landa runt 80 tusen när jag redigerat färdigt och fördjupat karaktärer och miljö. Självklart upptäckte jag så snart jag skickat iväg det ett fel som jag önskar att jag rättat till, och började grubbla på en del frågeställningar som jag kanske borde löst innan. Men det är inte meningen att det ska vara perfekt, det är nu jag behöver input och hjälp för att ta mig vidare på rätt väg.

Så skönt! Nu ska jag ta skrivledigt över jul och bara ta det lugnt och läsa ikapp.

Är inte skrivandet en fantastiskt spännande resa? Jag har mycket kvar att lära och tror inte att man någonsin blir fullärd, jag märker att för varje del av skrivandet som jag tycker att jag börjar få grepp om så dyker det upp ett nytt område som jag inte reflekterat över tidigare. Men det är ju det som är så roligt, att hela tiden få utvecklas och bli bättre. Man brukar ju prata om att gräva där man står i början, att skriva om situationer och saker som man känner till. Nu när jag känner att jag fått bättre kläm på hur jag bygger upp och skriver en berättelse börjar jag känna ett behov av ett steg fram ifrån det där. I stället för att gräva i min egen trädgård vill jag gå över till grannen och se vad som finns i hans rabatt.

Med mitt nya manus har jag flera delar som kräver research, något jag varit lite svalt inställd till tidigare pga att jag gjort en del kontaktförsök som inte fått mycket till respons. Men nu var det tvunget och jag är överväldigad över hur otroligt hjälpsamma somliga är med sina erfarenheter och kunskaper. I torsdags var jag på ett researchbesök som jag nämnde tidigare och det var på den rättspsykiatriska anstalten Helix i Huddinge där jag fick möjligheten att ställa relevanta frågor och se hur det ser ut.

Det är så otroligt inspirerande att få ta del av en annan värld än den man är van vid och få hjälp att uppleva något nytt som man kan förmedla till läsare. Från att varit lite avigt inställd till research känner jag nu att jag vill göra MASSOR med research i framtiden och börjar redan fundera på vad jag kan lära mig om till nästa manus 🙂 Jag har också tagit hjälp med en del närstridsfrågor inom självförsvarssystemet Krav Maga. Där har jag också ganska oväntat fått otroligt uttömmande detaljerade svar på träningsteknik och försvarsteknik. Väntar även på svar på en del frågor om familjerätt.

Gör ni mycket research i ert skrivande?

Julen närmar sig med stormsteg och nästa vecka ser jag fram emot två helt skrivlediga dagar mitt i veckan, även om jag inte vet riktigt vad jag ska syssla med då efter att ha slitit ganska hårt hela hösten. Sova kanske…

Hur har ni det inför jul? Fullt upp eller börjar det sakta ned inför ledigheten?

 

Annonser

Jullängtan

Så har vi redan gått in i december månad. Galet! Bloggen är väldigt eftersatt men det beror på att jag slitit väldigt hårt med att få mitt råmanus färdigt. Jag har nu skrivit ca 55 tusen ord på omskrivningen och inser att jag den här vändan kommer stanna på runt 70 tusen, inte 80. Sedan finns det utrymme att brodera ut en del. Förutom skrivandet har jag också en del signeringar inbokade framöver och var i lördags i Valbo för att signera min bok. På fredag signerar jag Efter Emma på Akademibokhandeln i Åkersberga under deras White Friday! Jag finns på plats kl 20-22. Kom gärna förbi om ni är i krokarna 🙂

70 tusen innebär att jag nu börjar närma mig målet och min deadline 15 december är i högsta grad levande. Eventuellt finns t o m en förhoppning om att bli klar med själva omskrivningen lite tidigare ändå och på så sätt få lite tid över att piffa och putsa lite innan jag skickar manuset till testläsare. Vi får se, nu på torsdag går en hel skrivdag bort då jag ska åka på ett väldigt, väldigt intressant research-möte. Otroligt intressant! Berättar mer om det senare 😉

Tills dess återstår skrivdagar, skrivkvällar och skrivmorgnar för att få detta klart så långt jag kan för stunden. Och efter det hägrar ett otroligt skönt jullov(nåja, en del jobb blir det också) där jag ska släppa alla måsten och bara ta det lugnt, och läsa! Har flera böcker påbörjade här hemma och en enorm hög med böcker som väntar på att bli lästa. Dessutom kom det idag hem två ytterligare kandidater till den högen som jag faktiskt inte kunde hålla mig ifrån utan började läsa på en gång…

Drygt en vecka kvar till deadline… Kämpa!

Handstil

Jag jobbar deltid för att dels så klart få mer tid med mina barn, men även för att kunna få mer tid till skrivandet. Men när man jobbar deltid med lediga dagar i veckorna blir det lätt en hel del annat som ska hinnas med också. Somliga ärenden måste helt enkelt bokas in när tiden finns. Idag var en sådan dag och jag fick slita mig från datorn och åka till veterinären med vovven. Ett besök som resulterade i antibiotika och krage, vilket hunden inte är särskilt nöjd med. Det har krockats med diverse möbler här hemma under eftermiddagen och dricka vatten är en utmaning…

Lite redigering har jag ändå hunnit med och jag har suttit med min anteckningsbok och fört in ändringar. Börjar känna att jag lyckats peta in det jag tänkt nu. Det är ett tips när allt känns trögt och svårt, att i stället för att stirra på textmassan på skärmen släppa loss med pennan i ett block.

Jag köper en stort block för varje manus. Då jag är en planerande människa blir det en hel del listor över nästa steg i skrivandet, men också en hel del annat. Jag använder gärna blocket för att skriva fördjupningar i bakgrund och karaktärsdrag för att sedan pytsa ut det, tycker att det blir ett friare sätt att skriva som lättare släpper loss kreativiteten och tankarna. Jag skriver ned nya scener som dyker upp och formuleringar som plötsligt kan dyka upp i huvudet. Blocket är ju också lättare att bära med sig för att jobba vidare när andan faller på 🙂

Hur skriver ni bäst? För hand eller på datorn?

Sorterar intryck och blickar framåt

Så var det Bokmässa i helgen! Jag var där torsdag till söndag och har nu landat hemma igen efter fyra väldigt intensiva, välfyllda dagar. Tanken var att jag skulle gå och lyssna på en del andra författare. Det blev inte av. Jag spenderade större delen av tiden i montern med min bok och tiden flög iväg. Hade också planer på att köpa med mig massor av böcker hem. De planerna grusades också då jag insåg att väskan jag tagit med mig i princip var fullpackad redan från början. Lite böcker blev det ändå, men bara tre av dem rymdes i väskan. Resten fick jag släpa hem i en kasse 🙂

Men det har varit en väldigt trevlig och inspirerande mässa, full av möten med läsare, bokbloggare, författarkollegor. Det är så roligt att få vistas i den där miljön som är fylld av böcker och människor som älskar dem. Jag har sugit åt mig inspiration av andra mer erfarna författare, ätit trevliga middagar med författare och förlag, minglat runt i montermingel både torsdag och fredag efter mässans stängning. Det har verkligen varit toppen även om man blir extremt utmattad av att vistas bland så mycket människor och hela tiden vara omgiven av ett sorl med ganska hög ljudnivå. De fyra dagarna kändes definitivt i både kropp och huvud.

Glad och nöjd är jag nu peppad att arbeta vidare på mitt manus under hösten. Kämpar på här hemma idag men känner att startsträckan är lång efter att ha haft ett uppehåll. Positiv som man är tog jag ju med ett block till mässan med tanken att jag skulle förbereda en hel del inför redigeringen, men jag har inte öppnat blocket en enda gång… Det har inte funnits varken tid eller ork! Så nu är det nya tag som gäller för att komma vidare 🙂

Bjuder på lite bilder från årets mässa här nedan. Var ni där?

På plats i montern

Anders Tengner bjöd på pimpade hamburgare i Bokfabrikens monter

Författarmiddag på fredagen med ett härligt gäng

I väntan på mat

Samtal på monterscenen tillsammans Ingrid Elfberg

Birgitta Bergin, Christina Larsson, jag och Efter Emma 😉

Bokfabrikens montermingel på torsdagen med Anna Ihrén

Samtal på monterscenen på söndagen innan lååång resa hem igen…

X marks the spot

Idag hade jag min första riktiga skrivdag på otroligt länge. Det kändes så bra att kunna ägna mig åt skrivandet från kl 7.30 fram till kl 14.30. Det är ju en sådan oerhörd skillnad på att få ägna sig ostört åt skrivandet när man är som piggast jämfört med att skriva en timme på kvällen när ögonen går i kors och man nästan faller ihop över tangentbordet. Två koppar te och en hel del choklad gick åt, men när jag var klar och räknade efter så hade jag åstadkommit uppåt 6 tusen ord vilket jag är nöjd med.

Jag börjar närma mig ett slut på råmanuset nu, men en del återstår. Och när jag är klar väntar en väldans massa redigering, det kan jag ju tala om. Jag har ändå en klar bild av vad jag vill med berättelsen, men jag befinner mig alldeles för långt därifrån för tillfället… Till skillnad från hur jag arbetat förut har jag den här gången markerat texten med XXX och skrivit vidare när det uppstått luckor jag inte vet hur jag ska fylla. Frågor jag inte har svar på. Och jag har en känsla av ett det kommer ta sin lilla tid att lösa dessa XXX, för de är inte få… Dessutom har jag skapat ett dokument där jag i punktform skriver upp vad som behöver redigeras allteftersom jag kommer på det, just för att inte stanna upp och börja gräva i det där och då. Så när det här råmanuset någon gång blir färdigt behöver jag inte vara rädd för att bli sysslolös 🙂

Idag fick jag förresten en bild av skyltningen i den lokala bokhandeln här i Östhammar! Bästa plats i butiken 🙂

 

Prokrastinering…

Hur svårt ska det egentligen vara att ta sig för att göra något som man längtat efter att göra? Hela veckan har jag gått och väntat på kvällen då jag ska sätta mig ned, öppna dokumentet i datorn och fortsätta skriva. Men kvällen kommer aldrig. Igår öppnade jag faktiskt dokumentet, bara för att inse att kapitlet jag trodde att jag skrev sist inte alls var skrivet. De fick mig att stänga av datorn igen och skjuta på allt en dag till.

Facebook, Instagram, nyheterna. Så mycket det finns att göra när man egentligen borde göra något helt annat… Men det enda sättet att komma igång är att ta sig i kragen och faktiskt skriva något. Vad som helst. Och idag har jag faktiskt skrivit en och en halv sida, tro det eller ej. Det kärvar, det går trögt, men det kommer åtminstone ord. Och tar man sig bara över tröskeln tror jag att det snart börjar rulla på igen. Även om hela kapitlet inte blev skrivet som planerat. Mycket beror nog på skuldkänslor också. Jag vill inte skriva när barnen är vakna, och när de gått och lagt sig vill jag inte överge maken. Jag längtar efter mina skrivdagar men har så fruktansvärt mycket annat framöver som slukar tid, på alla plan i livet.

Men snart så. Då blir det tid även till att skriva.

En rolig sak som hände häromdagen var att jag fick se provöversättningen av Efter Emma. Så himla häftigt att få se sin egen text på engelska! Riktig engelska. Inte den knackiga sorten som jag själv skulle ha knappat ihop. Allt låter bättre på engelska, tycker ni inte? Eller vad sägs om det här:

A quivering sensation that started in her toes and raced through her body. Sticky fingers and motionless air, feet already hardened by warm tarmac and sharp stones.

Ska bli så spännande att se hur det går 🙂

Nej, nu ska jag stänga av datorn och … slötitta på en film. I morgon kanske jag skriver färdigt kapitlet 😉

Tillbaka!

Hej på er! Nu är jag tillbaka igen. Semestern är slut, sommaren hann aldrig börja. Hösten är här och den är fullspäckad.

Jag har ändå haft en underbar semester. De soliga dagarna har utnyttjats till max och det har åkts karuseller och paddlats kajak. Skrivandet fick jag också ta en semester ifrån. Efter en vecka insåg jag att det pressade mig något oerhört att hela tiden gå och tänka på var jag skulle kunna klämma in skrivtid och jag beslutade mig för att ta ledigt från ALLT. Jag har därför inte skrivit något på två veckor nu! Tidsplanen är därmed starkt hotad. Tanken var ju att ha skrivit mig igenom hela manuset till sista augusti, vilket innebär att jag nu skulle behöva skriva ca 20 tusen ord på 9 dagar…

Ytterst tveksamt. Men det får ta den tid det tar, jag har ju faktiskt ingen brådska. Det viktigaste är att det blir något värt att jobba vidare på.

Trots att det känns hårt att lämna semestern bakom sig har jag alltid gillat nystarten som hösten bär med sig. Nya tag, ny energi. Enda problemet är att tiden inte riktigt räcker till. Jag behöver fler timmar på dygnet! Om sex dagar släpps min bok, redan nu finns den att köpa i nätbokhandeln här och här. Jag har framträdanden inbokade, Bokmässan, signeringar m.m. Och någonstans i allt det här ska jag finna tiden att skriva färdigt ett nytt manus. Tur att det är ett kärt besvär och jag älskar det jag gör 😉

Om ni bor i närheten av Uppsala får ni hemskt gärna komma på min release som är på Akademibokhandeln LundeQ vid stora torget i Uppsala 5 september klockan 19! Anmäl er på Facebook 🙂

Nu kör vi!

 

Sommarlov!


Current mood

Vill bara titta in för att önska er alla en riktigt skön sommar!

Här är tystare än i graven och jag inser att jag mentalt redan tagit ett sommaruppehåll från bloggen 🙂 Motivationen, tiden och lusten finns inte alls för att blogga, så det får bli lite sommarlov helt enkelt. Än finns ingen semester i sikte, jag får ledigt först i augusti, och planen för sommaren är att försöka få ihop ett sammanhängande råmanus innan augusti är slut. Lättare sagt än gjort när jag trasslar in mig och går vilse i alla trådar men man måste ju börja i någon ände.

Men i första hand ska jag bara njuta av sommaren, god mat och bra läsning! Hoppas ni får tid att göra detsamma!

Om ni saknar mig alltför mycket eller bara är nyfikna på vad jag pysslar med kan ni alltid kika in på instagram där jag heter anna_wahlgren 😉

Planen för resten av sommaren…

 

Kom förberedd

Finskjuts till festen i svärfars A-ford

Så var midsommarhelgen förbi och sommaren har på något sätt startat på riktigt. Hade en väldigt trevlig kväll med ett härligt gäng, och otrolig tur med vädret ändå. Strålande sol på dagen och moln, men uppehåll, på kvällen. Annat var det resten av helgen med störtskurar och åska…

Förra veckan höll hade jag mitt framträdande på Litteraturföreningens Litteraturcafé. Jag ska ärligt erkänna att jag verkligen inte är en person som tycker om att stå i centrum och synas, skolans redovisningar var en plåga som får mig att rysa än idag. Ändå är det på många sätt en del av livet och något man har nytta av att lära sig, speciellt om man nu vill ägna sig åt författandet och möta en publik.

I vuxen ålder har jag blivit modigare med att möta mina rädslor. Ett steg på vägen var att jag för några år sedan tackade jag till att tillsammans med min man vara toastmaster på min bästa väns bröllop med ca 70 gäster… Och det gick. Lösningen är förberedelse. Genom att alltid förbereda sig dödar du mycket av nervositeten redan där. Om du vet vad som ska hända, vad du ska göra och när du ska göra det. Det har jag tagit till mig tillsammans med insikten att det enda sättet att komma över sina rädslor är att möta dem.

Kan starkt rekommendera att skriva ned hela sin presentation uppdelad med tydliga rubriker och sedan bara nöta, nöta och nöta. Jag kunde i princip allt utantill, det räckte att jag läste rubriken så visste jag jag skulle prata om.

Så förra tisdagen höll jag mitt föredrag. Trettio minuter följt av en frågestund inför nästan fyrtio stycken nyfikna åhörare. Nu sitter jag och förbereder mig inför torsdag då det är dags för författarbesök på biblioteket under ortens kulturfestival. Och det ska nog gå det också 🙂

In action

Plats att skriva

Åh, jag älskar verkligen att skriva! Älskar. Det kan vara så svårt att komma igång ibland, och det kan kännas tungt att veta hur mycket arbete som väntar. Men när jag väl sätter mig ned och skriver så är det så roligt och jag kan inte sluta. Idag har jag haft skrivdag, äntligen en som inte tagits upp av andra sysslor. Tyvärr är det här min sista skrivdag för sommaren. I morgon är det skolavslutning och efter det kommer jag att ha barnen hemma varje dag jag är ledig. Så nu hänger skrivtiden på kvällarna resten av sommaren. Men det ska nog gå det också även om jag inte får lika mycket gjort. Och i höst går jag ned ytterligare lite i arbetstid och hoppas få ännu mer tid att skriva.

Jag har nu skrivit nästan en tiondel av det nya manuset, beräknat på den ordmängd jag hoppas uppnå. Det låter inte mycket men det är ändå ett steg på vägen. Och nu börjar jag komma in i det, och när det händer blir det lättare att ta sig tiden och faktiskt sätta sig med datorn.

Mitt skrivrum håller på att byta karaktär! Yngsta sonen har till sist fått en ny säng och i samma veva blev det bestämt att han också skulle byta rum. Till mitt skrivrum… Jag har alltså fått flytta upp möbler och grejer till ett mindre rum på övervåningen. Men där kommer jag att kunna sitta mer ostört med fin utsikt över granarna som omger huset 🙂 Barntapeterna kan jag nog stå ut med också eftersom de är fyllda av bokstäver, det passar ju ändå ganska bra 😉

Återstår en hel del fix för att få allt på plats, så än så länge får jag hålla till godo med köksbordet eller uterummet…